—22 EUU—— Från Riksdagen. RIKSStåndens plena den 23 April, s. in. Ridderskapet och Ådeln. De första 4 punkterna af statsutskottets utlåtande N:o 82, rörande anslagen till hufvudtitlarne, diskuterades i ett sammanhang. 3:dje och 4:de punkterna ville några hafva återremitterade. Hr Rosenblad, B, ogillade utskottets afstyrkande till bifall af den Rååfska motionen om anslag till arffurstarne och ansåg att ifrågavarande punkter icke stode i rigtigt sammanhang med hvarandra. Så väl hr RB. som hrr Edenhjelm och von Knorring talade för återremiss. Hr von Hartmansdorff sade sig gilla de mot utskottet gjorda anmärkningarne; men ansåg ael vara båst att bifalla hvad utskottet föreslagit. Detta blef ock ståndets beslut. De öfriga punkterna biföllos åfven. Af andra hufvudtiteln biföllos punkterna 2—6, 8, 10—12; de öfriga lades till handlingarne. — Af tredje hufvudtiteln biföllos första och andra punkterna samt första mom. af 3:dje punkten, eller bibehållandet af det nuvarande anslaget till denna hufvudtitel. Deremot afslogs den i sednare momentet af nyssbem. punkt föreslagna hemställan till K. M:t om beredande af en framtida nedsåttning i kostnaderna för Sveriges och Norriges diplomatiska angelågenheter. — Af fjerde hufvudtiteln medhanns till och med 13:de punkten. I:sta till och med 5:te punkten biföllos. Den 6:te, hvari statsutskottet afstyrker bifall till ett af K. M:t begärdt anslag till bildande af en ingeniörkorps, föranledde en temligen långvarig och mycket lislig diskussion, under hvilken en mångd ledamöter påyrkade åt rremiss. Blott grefve Mörner, C. G. och hr Edenhjelm talade för bifall. Punkten återremitterades. 7:de punkten bifölls. Af åttonde punkten biföllos mom. a), b), d) och e), men mom. c) återremitterades. 9:de till och med 12:te punkterna biföllos; den 13:de återremitterades. Det i dag bland stånden utdelade dechargebetänkandet bordlades. Presteståndet företog i detta plenum behandlingen af statsutskottets förslag rörande utgifterna under de särskilta hufvudtitlarne, eller den s. k. statsregleringen. Deraf medhanns på f. m. de tre första titlarne samt 6 punkter af den 4:de. De tillstyrkta anslagen till desamma blefvo dels med, dels utan diskussion bifallna. Doktor Sandberg reserverade sig uti ett sakrikt anförande emot de förhöjda anslagen å första hufvudtiteln och ansåg, att endast det till H. K. H. Kronprinsen föreslagna borde beviljas. Den underdåniga skrifvelse, beträslande inskränkningar uti anslagen för ministerstaten, hvilka utskottet tillstyrkt vid 3:dje hufvudtiteln, afslogs, sedan biskop Heurlin, prosten Lundblad och kontraktsprosten Tegnår talat emot bifall till densamma. Så vål doktor Sandberg som prosten Hasselroth, hvilka talat för ifrågavarande skrifvelse, reserverade sig mot det af ståndets pluralitet fattade beslut. — Vid det stora förslagsanslagets beståmmande för sångvårdsstyrelsen (å andra hufvudtitelns 3:dje punkt) yttrade sig prosten Holm mot detsamma med så mycken vårma, att H. H. Erkebiskopen fann för godt att med klubban tvenne gånger afbryta talaren. Denna punkt, hvari tillstyrkes att anslaget skulle beråknas till 770,000 rdr, bifölls. Få se om denna fråga får en lika utgång i de tvenne ofrålse stånden! Borgareståndet afslutade behandlingen af det s. k. Fbrånvinsbetånkandet. 43:dje S i detsamma föranledde en lång och liflig diskussion. Hr Rinman åskade återremiss för tillvågabringande af en redaktionsförändring i 2:dra momentet. Urr sundler, Berg och Björck yrkade att minimum af den bränvinsqvantitet, som i öppna bodar försäljes, borde i l:sta S nedsättas till I kanna. Att tvinga folk (yttrade hr Björck) köpa mera ån de behöfva, år redan i och för sig en falsk maxim; men en sådan maxim blir ånnu skadligare når den vara, som såljes, år brånvin, och allraskadligast når tvånget strider mot antagna seder och bruk samt har till följd att lagen ej kan efterlefvas. Genom ett så beskaffadt förhållande alstras förakt för lagarne. Inkonseqvent vore åfven att distilleringsbolaget i Stockholm hade en rättighet, som förmenas andra ståder. År det skadligt för dessa, måste det åfven vara skadligt för Stockholm. Talaren önskade sålunda endest ett tillägg till 1:sta momentet, hvari ståderna skulle berättigas att sjelfve ordna denna angelägenhet. Det 2:dra mom. om burskaps vinnande för bränvinsförsäljning, ansåg talaren böra utgå, emedan lagen ej kånner något så beskaffadt burskap, och de, som idka dylik rörelse, måste till alla delar underkasta sig den ekonomiska lagstiftningen. Hr Björck yrkade fördenskull återremiss. Härutinnan instämde hrr Billström, 1 etsas Dr vatt ——