Furst Metternich, som en långre tid uppehållit sig i Brussel, lemnar nu denna stad för att begifva sig till ett af sina gods i grannskapet af Wien. ITALIEN. Frihandelspartiet i Sardinien har vunnit en betydlig seger. Dep. kammaren har nåstan enhålligt antagit handelsfördragen med England och Belgien. Det föreligger nu kammaren ett förslag till allmån nedsåttning af alla tullsatserna. Man beråknar, att statens inkomster derigenom till en början komma att minskas med 5 millioner Lire. ÅSiccardi har utnämnts till andre president vid kassationsråtten i Turin. England har i en energisk not fordrat Toskanas och Kyrkostatens utrymmande af franska och Österrikiska trupperna. Frankrike skall hafva förklarat sig villigt att foga sig efter Englands fordringar hvad Kyrkostaten betråffar och på samma gång hos Österrike understödja dessa fordringar med afseende på Toskana. I Neapel hålles nu en kongress, hvarvid Neapel, Kyrkostaten, Toskana, Modena och Parma åro representerade och på hvilken ett militårförbund emellan dessa stater förberedes. Konungen af Neapel skall blifva förbundets militåriske hufvudman och påfven dess politiske; hertigen af Parma blir den förstnämndes adjutant. FRANKRIKE. Emellan de omvånde och de trogne förblifne Orleanisterne, emellan fusionsoch regentskapspartiet, emellan Guizot och Thiers herrskar öppen fejd. -Assemble nationale,ibland hvars förnämste ledare Guizot är, har proponerat följande lösning: bourbonska liniernas sammansmältning och tills dess presidentskapets förlängning.Härpå svara organerna för Thierska partiet helt ironiskt: -renegatvålde och tills dess författningskränkning.Guizot och hans vänner, Salvandy och Duchatel kallas öppet för aflällingar till legitimismen. Fusionen eller sammansmåltningsplanen angripes nåppeligen mera håftigt och sarkastiskt af de republikanska bladen, ån af de åkta orleanistiska, hvilka anmårka, att den blott år ett uppgifvande af orleanismen till det legitima konungadömets förmån. Deremot lagar sig J. des Debats, som helt nyligen lika föraktligt bemötte fusionen, att ansluta sig till sin förre patron Guizots äsigter. Men hvad fusionisterna synas vinna i J. des Debats åfvergång, förlora de å andra hållet i det erkelegitimistiska bladet -IOpinion publique.som förklarar fusionsorganen -Tassembläe nationale, rent ut: -Om målet äro vi enige; vi vilja begge Bourbonernes sammansmåltning; om medlen åro vi icke aldeles enige; på frågan, huruvida J medgifven presidentskapsförlångningen? svaren J: måhånda! vi svara: nej! Assemblee nationales sammansmåltningsider vinna alltså icke stor terrång. En del aflegitimisterne vilja, som man ser, under intet vilkor, samtycka till någonsom helst förlångning af Louis Bonapartes presidentskap. En ny -lösninghar blifvit föreslagen af en advokat vid namn Legat, hvilken i frågan utgifvit en brochyr, som vunnit ett visst bifall. Legat vill, att presidentvalet skall uppskjutas till Maj 1853, på det att icke de nåstan samtidiga valen af president och representanter skola framkalla en alltför stark agitation i landet, hvilken, enligt hans tanka skall kunna undgås, når presidenten vid de allmänna valen och nationalförsamlingen vid presidentvalet hafva ånnu en långre tid för sig att fungera och derföre kunna upptråda med energi. Han söker sårskildt bevisa, att förslaget icke strider mot konstitutionen. I hvarje håndelse leder det imellertid blott till ett kort uppskof, och icke till någon låsning; men den uppmårksamhet, man bevårdigar detsamme, antyder huru stor den rådvillhet år, hvari man befinner sig. SCHWEIZ. Engelska regeringen har gifvit sin gesandt i Schweiz befallning att icke mera underteckna något pass till England får de politiska flyktingar, som förbundsrådet utvisar. De komma nu att såndas till Norra Amerika. SPANIEN. General Prim har blifvit utnämna till oe—