Är en spegelblick från himlen, Från den högre solen härledd. Blicka ej så sorgset på mig. En gång kommer jag igen, Ätföljd af en annan engel — Thanatos ) med himlens ljufhet Öfver liljblekt anlet — han Skall på dina låppar slägta Salig svalka af sin ande. Straxt du faller då i slummer; Tiden upphör och i stillhet Tråder himlens sabbat in. Ingen dröm då mer dig störer, Ingen skymning mer mig döljer För din blick. Du skall då se, Att, hvad verkligt nämns i tiden, Är en dröm, och hjertats rena Morgondröm i fridlyst eden Ar det verkliga på jorden. Nu jag slumrade vid engelns Hjerta och — uppvaknade. Henrik. ) DpÖden.