Presleslåndet. I detta stånds plenum 1l0relades ekonomiutskottets utlåtande N:o 70, som i anledning af prosten Forsells motion om en förbåttrad själavård i hufvudstaden tillstyrker en skrifvelse till K. M:t i denna syftning. Debatten öfver detta vigtiga åmne var både liflig och interessant. Betänkandet bifölls med 42 ja mot 7 nej. — Ekonomiutskottets betånkande N:o 72, afstyrkande våckt motion om inråttning af lånsnåmnder, bifölls. Af bankoutskottets betånkande N:o 24, med förslag till reglering af bankens låneoch kreditiv-rörelse, biföllos de 8 första punkterna. 9:de, 10:de och 11:te punkterna diskuterades utan att man i den dagens plenum kom till något resultat. Föredragningen af den återstående delen af betånkandet uppsköts till nåsta plenum. Bankoutskottets utlåtanden N:o 25 och 26 biföllos; N:o 27 och 28 lades till handlingarne. — Statsutskottets utlåtande N:o 101 i anledning af K. M:ts proposition om behöfvandes undsättning under missvextår, samt N:o 102, afstyrkande begård afskrifning af Westerbottens låns innebyggares undsättningsskulder 1830—1834, biföllos. Mot det sistnämnda beslutet reserverade sig doktor Grafström. Boroareståndet genomgick i förmiddagens plenum de 29 första punkterna åfvensom den 39:de af banko-utskottets betånkande N:o 24. I:sta till och med 8:de punkterna biföllos. 10:de och 11:te återremitterades. 12:te punkten bifölls; 13:de, 14:de och 15:de d:o återremitterades. 16—22:dra punkterna biföllos. 20:de afslogs; 23:dje återremitterades: 24:de, 26:te och 27:de biföllos: 25:te äterremitterades; 39:de punkten ang. fondens för lån å publika papper beståmmande till 500,000 rdr, bifölls med 28 röster mot 13, hvilka önskade samma bestämd till 600,000 rdr. 30:de punkten, deri utskottet afstyrkt bifall till våckta motioner angående bildandet i Rikets Stånders bank af uppoch afskrifnings-råkning, blef äterremitterad med 39 röster mot 10. Punktens ifrigaste försvarare var hr Palander. Hrr Rinman, Björck, Hörnstein, Mur6n, Schvan m. fl. försvarade deremot de våckta motionerna och framhållo den stora nyttan får affårslifvet af uppoch afskrifningsråkningar samt ådagalade, huruledes banken på flerahanda sått kunde till sin fördel anvånda de insatta medlen. 31:sta punkten, angående inråttandet af ett lånekontor i Wisby för Gottlands lån, bifölls med undantag af 4:de mom., som återremitterades. Bondeståndet behandlade banko-utskottets betånkande N:o 29. Dess tredje punkt, i hvilken tillstyrktes pregling af silfvermynt af 6 skillings valör i stållet för de nu i rörelsen varande 6-skillingarne af koppar, föranledde en långvarig och lislig diskussion. Strindlund yrkade afslag på den grund att myntet blefve får litet. Svartling, Per Pålsson m. fl. yrkade bifall. Uhr m. fl. a. talade för återremiss. Slutligen begårdes votering, då ifrågavarande punkt af betånkandet bifölls med 54 ja mot 35 nej. Dess lista och 2:dra punkter bifållos åfvenledes. Ekonomiutskottets betånkande N:o 70, som tillstyrkte underdånig skrifvelse om vidtagande af åtgårder till en förbåttrad sjålavård i hufvudstaden föranledde en temligen lislig diskussion. Anders Eriksson från Örebro lån yrkade afslag. Daniel Andersson fann åmnet i åtskilliga delar angå presterskapets privilegier och om deras bibehållande måste man vara mycket öm. Petter Classon talade för bifall och trodde att ett afslag icke skulle gifva Sveriges innebyggare synnerligen högt begrepp om dess bondeständs religiositet. Uhr yrkade afslag emedan skrifvelsen innefattade förslag till bestämmelser, som ej voro af behofvet påkallade emedan de redan voro i lag stadgade. David Andersson befarade att förslaget slutligen endast afsåge att få ett anslag till Stockholms presterskap beviljadt. Sahlstråm talade för bifall, och talaren lade ståndet på hjertat att icke genom afslag å betånkandet vilja synas hafva gillat det själsförderf, som år rådande i hufvudstaden. Votering begårdes och betånkandet afslogs med 48 nej mot 40 ja. Lagutskottets betänkande N:is 16 17; Statsutskottets N:is 98—100, 104 — 108, samt ekonomiutskottets N:o 72 biföllos utan diskussion. Lagutskottets N:o 15 lades till handlingarne. —