Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 april 1851, sida 1

Hennes bild i mörka djupen. Ändtligen upplåt olympen Höga tempelporten öfver Österlanden, då Selene Lik en somnambule besteg Banan öfver nattlig himmel. Skyggt vid månens midnattsdager Blickade de åde klippor Fram, som ur en vålnadsverld. Månskensfloret låg kring stranden, Och, omkring dess kalla tinning Vågens vilda sus och brus Göt sin klagoståmma ölver Ensamhetens nakna nejder. Mol inom lugnets murar Stångde in de yra vindar Och från höga klippan akt gaf På de sista andedragen Af det bortom evighetens Töckenhöjder flydda dygnet, Som försvann i midnattstimman. Sömnens genius, som begynte Nalkas, spred utöfver nattens Scener hela sin förtrollning. (Forts.)