Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 april 1851, sida 2

rosenkransen. — Nunnekloster så vi aldrig hår i Ditmarsken.DpFå kunna vi få ett munkkloster i stållet, inföll Peter Junge, vi lofvade före kriget att bygga ett kloster, om Gud förunnade oss seger; vårt löfte skola vi uppfylla; och jag inser icke, hvarsöre ett för munkar icke år lika så bra som ett får nunnor.Det går också an! tog presten i Lunden till ordet; och så mycket båttre, som det alltid gifves flere theologer ån pastorater i landet. Låtom oss få ett kloster i vår by; det skall snart blifva fyldt.-Detta förslag vann allmånt bifall; och sålunda blef det omsider beslutadt, att ett Franciskanerkloster skulle uppbyggas i Lunden. Du ser alltså, kåra Erika! att du från dotta håll icke har något mera att fruktal— Ack, Reimer! suckade hon, hvad kan det hjelpa oss? vi komma ju lika långt för det — eden, den dyra eden, vågar jag aldrig bryta.— Och hvarför icke? frågade han; inför hvem har du aflagt denna ed? inför presterna; men biskopen år för mer ån presten, och påfven för mer ån biskopen. Han har makt till att låsa, såvål som till att binda; kan han låsa ett klosterlåfte — som ofta år tillfållet