got land finner en så oförvägen och så ihårdig tendens i detta fall, som i det, hvarest det kongl. apanaget i proportion år det högsta och der tillgångarne äro de minsta. Vi kunna till och med citera exempel på furstar, som i öfrigt ganska absolutistiskt sinnade, likväl hafva nog ömhet för sina folk, att de icke vilja betunga dem öfver höfvan för sina personer, utan sjelfva föreslå nedsåttning af sina civillistor.