klosterprost och tills vidare lemna Holstein, sör att genom en frivillig landsslykt undgå en tvungen; M. T. Schmidt, som varit medlem af den provisoriska regeringen, har lemnat Kiel och nedsatt sig i Hamburg, förmodligen af samma orsak. PREUSSEN. Centralbudgetkommissionens beråttelse om statsskulden, om de af staten öfvertagna garantier och läånekontoren innehåller följande uppgister: För året 1851 belöper sig kapitalet af den råntebårande statsskulden till 161,776,532 Thaler. Cautionerna belöpo sig den 31 Jan. till 6,399,246 Thaler (embetsmånnens cautioner 5,975,046 och tidningsutgifvarnes 424,200). Vid åtskilliga jernbanor har staten garanterat råntorna af ett kapital as 36,850,000 Thaler, och dessutom vid 4 jarnbanor bidragit med af anläggningskapitalet. Enligt en kabinettsorder af den 14 dennes skall håren hådanefter blott båra den preussiska kokarden. I invalidhotellets trädgård i Berlin skall uppresas en minnesstod för de 1848 och 49 fallne preussiske krigare. Regeringen skall hafva beslutat, att bitråda de förslag, som den 3:dje kommissionen i Dresden och de sakkunniges kommission dersammastådes framstållt angående ordnandet af Tysklands materiella interessen och som gå ut på att beståmma de föremål, vid hvilka gemensamma grundsatser skola tillämpas i hela tyska förbundet. Förslagen söndersalla i 4 hufvudklasser, allt efter som de röra l) gemensamt mynt, mått och vigt; 2) utförseltullar (i kommissionsberåttelsen år föreslaget upphåfvandet af all utförseltull); 3) insörseltuliar (i denna punkt hafva kommissionerna icke blifvit enige); 4) transitotullar (hvilkas upphåfvande år föreslaget), slod-, hamnafgifter o. s. v. FRANKRIKE. Lagen om uppskiutandet af oslicersvalen i nationalgardet har våckt mycket missnöje och klander. Regeringen förnekar i sina halsossiciella organer all delaktighet i denna lag, och dessa blad uttala sig tillochmed, ehuru med omsvep, för allmånna röstråttens användande vid dessa val och förebrå majoriteten dess misstroende mot massan, hvilket mera ljenar att försvaga statens institutioner än att besästa dem. Bonapartisterna vilja påtagligen begagna lagen som ett agitationsmedel emot msjoriteten. De demokratiska bladen uttala sig naturligtvis åfven mot denna lag och flera af dem variera Lamartines ord under sörhandlingarne:-Lagen år ett misstroendevotum emot folket.Hvad beståmmelserna i den nya sockerlagen anbelangar, hafva vi endast att tillågga, ett i tullen å socker srän sranska kolonierna år föreslagen en nedsättning från 45 till 25 francs, sålunda att denna reduktion skall försiggå på 4 år, hvarje år med 5 francs; derjemte skall införas ett nytt sått att värdera råsockret. Lagen åsyftar att befråmja afsåttningen af det socker, som produceras i franska kolonierna, utan att dock ruinera den inhemska hvitbetsockerfabrikationen. Den i Strassburg utkommande Le Democrate l du Rhin aftrycker en proklamation, som Louis Bonaparte den 30 Okt. 1836 utsårdat till Strassburgs invånare, då han från denna — a —ö— stad ville marschera mot Paris för att störta Louis Philip. Denne stäwplades då af den nuvarande presidenten som -förrädare och förtryckare,-i synnerhet för det han upplöst de hederlige Strassburgarnes nationalgardeslegioner. Som man vet har Louis Bonapartes regering i dessa dagar upplåst Strassburgs nationalgarde. ENGLAND. y?ii. kr Bo 22 av