singe höra den varningen till allmänheten:-Mina vänner! Ni bören icke köpa porter eller socker af Carnegie. Ni bören taga Er till vara för Röhss Brusevwitzs bomullsgarn, för Wijks kaffe, för I. evgrens tobak o. s. v., alltsammans är högst sarligt och man anser sjg af lånssaderlig pligt böra varna Er sävål för sjelfva varorna som för de oförsynta afsåndarne, som vilja skada och vilseleda Er och ligga an på Edra kassor. Men pass på hvad som kan hånda, uppslaget år nu en gång gjordt och af våra dagars reaktionåra krutgubbar kan man vånta sig allting. Under det vi med förvåning erfarit det några Svenska tidningar funnit något klandervårdt uti Handelstidningens utgifvares vidtagna åtgård att få sin tidning spridd, hafva vi å andra sidan med glådje inhemtat, att flere andra sett saken så, som den bör ses. Ibland dessa sednare förtjenar sårskildt omnåmnas: Landskrona Korrespondenten, Skånska Telegrafen, Skånska Korrespondenten, Jönköpingsbladet, Hallandsposten och Demokraten. Dessutom hafva vi från herrar solkskollårare emottagit hundradetuls bref, hvari de på det varmaste uttala sig både för den liberala saken och för Handelstidningen. Bland hela brefsamlingen finnes icke mer ån två (såger 2) som uttala sig ogillande, nemligen ett utan underskrift från Westmanland, samt ett af bibelspråk ösverslödande, synbarligen af en reaktionår prest försattadt, utaf 4 35 folkskollårare i Småland underskrifvit. Det sistnämnde lår, enligt Posttidningen, förmodligen för sin uppbygglighets skull, vara intaget i Morgonbladet. Såsom motstycke skola vi kanske, likvål med troget bevarande af försattarnes anonymitet, vid tillfålle meddela ett och annat bref i motsatt anda, och dessa skola såkert icke bekomma herrar reaktionårer fullt så vål som det i Morgonbladet införda.