Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 mars 1851, sida 2

viss öfvertygelse, d. v. s. icke slöt sig till något parti, skulle förklaras medborgareråtten förlustig. Sådana åsigter uttalade filosofen och lagstiftaren för mer ån två tusen år sedan! Politiska kannstöpareväcka vår vedervilja, vare sig att de upptråda i bondstugorna eller sitta vid redaktionspulpeterna: och vi anse det vara föga välbetänkt af en tidning, som vill kallas liberal, att med detta öknamn ståmpla fosterlandsvånnen, som söker upplysning om det nårvarande statsskickets brister och om hjelpmedlen, som kunna bota dessa. Lika obetånkt torde det vara att med den bannala frasen om de politiska och sociala tvisternas kaossöka förmå svenska medborgare alt envist stoppa öronen till för åhörandet af de olika partiernas skål och motskål angående bästa sättet för statsskickets nödiga ombildning. Skånska Posten har nu upptrådt såsom Folkskollårarnas opåkallade och icke så litet egenkåre förmyndare. Vi veta likvål, att de hafva alldeles vuxit ifrån ett sådant förmynderskap. En sak vilja vi lågga Sk. Posten på sinnet: Vill man icke låta de upplyste Folkskollärarnakläsa. tånka eller tala i frägor, som röra det allmänna bästa; så vill man naturligtvis icke eller låta den mindre upplysta allmogen sysselsätta sig med sådana frågor, hvarigenom -massornas upplysningi statsmedborgerligt hänseende befrämjas. Vill man icke solkets upplysning, så vill man dess okunnighet, ofrihet, beroende. Ty den, som icke år med mig — heter det — han år imot mig. Vi hafva redan talat alltsör långe om Skånska Postens föga vålbetånkta, men — vi hoppas det — vålmenta upptrådande mot de demokratiska åsigternas fria och lofliga propagerande. Dock kunna vi ej neka oss att fåsta uppmårksamhet vid Sk. Postens sista ord: Ett af allmogens största behof år i sanning det, att folkskolvåsendet alltmer ordnas och vårdas, utan inblandning af alla heterogena ideer. Är icke detta helt simpelt en fras, så ligger deri en högst obskurantistisk mening. Man skulle nåmnligen kunna tro, att Sk. Posten hårmed velat förorda inrättandet af en ståndig karantänsoch spårraingsanstalt i andlig mening för Folkskollårarekären. Vi hafva alltid visat onyttigheten och skadan af :spårrningsätsärder-Vi skola likaså göra med spårrningsprojekterna i afseende på de politiska idernas smittbarhet.