bet revolutior ära cirkuläret. harometern, Posttidningen, Malmå Snällpost och Skånska Posten hafva haft den godheten att dels alldeles aftrycka och dels fullståndigt redogöra för det bihang eller s. k. cirkulår som hr Sandwall under förliden månad sånde till Folkskollårare i riket. Barometern och Posttidningen införde cirkulåret snart sagt utan alla reflexioner, och till dem hafva vi således ingenting att såga. Skånska Postens reflexioner besvara vi på ett annat stålle i dagens tidningsnummer, och hvad utgjutelserna af Malmö Snållpost betråffa skola vi möjligen till dem återkomma. Det må ursåktas om man drar på smilbandet då man låser det bombastiska försvar för konungadömet. hvartill hr Sandwalls cirkulär gifvit Snållposten anledning, isynnerhet då i betraktande tages att cirkulåret icke innehåller ett enda ord hvarken emot konungadömet eller någon annan bestående institution. Det betånkligaste yttrandet i hela cirkulåret år: ralt de privilegierade klasserna i vårt land aldrig akola vika får någon annan kraft ån massornas upplysning, och det innebår onekligen någonting revolutionårt, någonting förskråckligt alt våga uttala en sådan tanke får bondebarnens lårare; men sedan ordet nu en gång år uttaladt, får det vål stå qvar för hr S:s råkning. Nog inse vi, likavål som Snållposten, att det år oförsigtigt att tala med folkskollårarne om upplysning, och nog begripa vi att det vore fördelaktigt om man kunde afsöndra dessa lärare från all bekantskap med tidens ider och nedtrycka dem i slafveri under ett reaktionårt presterskap, men detta har hr Sandwall vid nedskrifvandet af sitt cirkulår, oförsvarligt nog, kommit att förgåta. Får att muntra våra låsare med Sveriges utomordentligt lyckliga stållning och tillika uppfriska den gamla vårdnaden för det konungsliga, meddela vi ur Snållposten följande som säkert skall röra mer ån en känslig själ: Vi tro att i Sverige år folket icke tillgångligt för dessa omstörtningsläror 1) och vi tro tillochmed att knappt något land finnes, der det år så svårt som hår att åstadkomma nägon betydande rörelse af det slag, som skakat Europa. Den som något kånner till lynnet och sederna hos vår Svenska allmoge, torde håri gifva oss rått; skulle allmogen gå åt någon ytterlighet, så år den vida mer ultrakonservativ ån ultraliberal och den håller sig oftast nåstan för mycket till som det varit i fars — — ——— on Am ———