Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 mars 1851, sida 2

Utrikes Nyheter. ÖSTERRIKE. Efter sin återkomst till Wien skall furst Schwarzenberg hafva meddelat flera fråmmande makters gesandter Österrikes plan att intråda med alla sina stater i tyska förbundet, och att gesandterna derpå hafva svarat, att saken först måste hånskjutas till en europeisk kongress. Schwarzenberg har protesterat emot nådvåndigheten håraf, enår saken måste betraktas som en inre förbundsangelågenhet. Från Brescia meddelas i Lloyd, att österrikiska regeringen låtit verkställa 10 afråttningar efter ståndrättsdomar. Den har ansett det nådråndigt på grund af sinnesståmningen hos befolkningen. Det förljudes hafva blifvit beslutadt att sånda hr v. Prokesch som gesandt till Konstantinopel, grefve Thun till London och grefve Rechberg till Berlin. TURKIET. Porten bestrider sina vasallstater Egypten och Tunis råttigheten att hålla gesandter i srämmande länder. Enligt ett bref från Malta har sista asdelningen af polska legionen i Ungern — 360 individer — inskeppat sig i Konstantinopel I I I på ett sardinskt fartyg för att gå till England och derifrån till Amerika. Sultanen har betalt resan till det sistnåmnda landet. Ännu uppehålla sig i Turkiet 500 Polacker och 400 möten föreslog hr A. Beugnot, att rådet skulUngrare. FRANKRIKE. I ett af högsta undervisningsrådets senaste le uttala den önskan, att Michelets förelåsningar i College de France blefvo förbjudna. Undervisningsrådet förklarade sig dock för inkompetent i denna sak, och Michelets söreAR —— —— 2 —ö— EE låsningar besökas nu af ett ånnu långt större ontal åhörare, som på det mest enthusiastiska sått gifva sina sympathier tillkånna. SCHWEIZ. Förbundsrådet har aflåtit ett rundbref till samtlige kantonerna af det innehåll, att kantonerne sjelfve nu hafva att draga försorg om de politiska flyktingarne, likvål med förbehåll af den kontroll, som centralmakten, enligt sörbundsförsattningen, eger att utöfva. Tillika underrättas kantonerne, att Frankrike lofvat att för alla sådana flyktingar, som icke åro Fransmån, bestrida resekostnaderna från schweiziska grånsen till England eller Nordamerika. Detta år en vink, som kantonerna förmodliI gen icke skola lemna obegagnad. Flyktingarnes antal har nu minskats till cirka 500, af hvilka blott hågst få åro Fransmån. Efter denna åtgård af Förbundsrådet, har en af de sörnämsta förevändningarne till stormakternas uppträdande mot Schweiz undanröjadts. Från Wien förmåles, att dit ankommit en not från schweiziska regeringen, med tillfredsstållande svar på Österrikes reklamationer. Det heter att denna not, om den ej helt och bållet undanröjdt, åtminstone betydligen minI skat de faror, som hota Schweiz. Departementet för postvåsendet och allmänna arbeten har förelagt förbundsförsamI