nehållit medikamentet, hvaraf nästan intet äterstod, insåg amman hvad som händt. Hänförd af vrede sattade hon en af sina trädskor och slungade den häftigt på sin sosvande tjenstslickas hufvud. Slaget tråffade så olycligt, att den stackars flickan, tråffad vid tinningen, genast drog sin sista suck. Förfärad öfver det begångna mordet, sattades amman omedelhart af den tanken att taga lifvet af sig sjelf. Hon skref då tvenne bref, det ena till måren, innehållande berattelse om hvad vi nu anfört, det andra var det fru C. emottagit. Sedan amman qvarlemnat dessa båda bref på bordet. slydde hon utåt sältet. Följande dagen tråffades hennes lik uti ett tråsk, af den bonden som gaf fru C. dessa underråttelser. Han hade sedan beeifvit sig tilll ammans boning, hvarest han fann de båda brefven. hvilka han bar till måren, som efter en undersökning sände det ena genom posten till fru C. Denna tog un sin lilla gosse under sin egen vård, jemte den olyckliga ammans lilla dotter,