baka för att sortsarande föra rgerinsen derstådes. I Slesvig har man nu gått i författning med uppråttandet af en gendarmerikorps, som skall understådja auktoriteterna i uppråtthållandet af lugn och ordning och derjemte bitråda vid tolleränsens bevakande. Korpsen består, befålet inberäknadt, af 2389 man, hvaraf 240 beridne. Det antages, att fåltpolismåstaren l Leerbeck skall blifva korpsens chef. I Den 26 Febr. hafva åter 30 officerare blifvit afskedade ur holsteinska armån. Diligencefarten emellan Rendsburg och Slesvig har nu åter satts i gång. Postiljonen måste på bangården aflågga alla revolutionåra emblemer. Det holsteinska postkont oret i Hamburg har indragits och dess göromäl, liksom före revolutionen, öfverlemnats åt danska poststyrelsen. — ÖSTERRIKE. Kejsaren skall hafva tillåtit de lombardiskvenetianska emigranter att antingen vända tillbaka eller anhålla om tillåtelse till utvandring: i sistnämnda fall skola de betraktas lika med österrikiska undersåter, som utvan drat med öfverhetens samtycke. Regeringen har befallt, att i år hvarje mänad skola uppbåras 5 mill. Lire af tvängslänet i Lombardiet. 114 officerare, som deltagit i ungerska och italienska revolutionerna och derföre ådömts strasl. hafva blifvit amnestierade. Deremot har österrikiska regeringen satt sig emot, att de ungerska slyktingar, som uppehålla sig i Kiutahia, så lemna denna ort. FRANKRIKE. Ett nytt anslag af 3.218, 501 fr. till franska expeditionskorpsen i Rom har fårordats af pröfningsutskottet. Krigsministern och utrikesministern hafva motiverat anslagets erforderlighet genom omöjliheten att under nuvarande förhållanden i Italien förminska truppstyrkan eller rent af draga den tillbaka. Med ede nuvarande förhållandenamenas dels och i synnerhet Österrikes hotande stållning och dels det kritiska tillståndet i Rom. Österrike har redan smästaterna i sitt våld och söker nu åfven, enligt hvad det synes, att utstråcka sitt inflytande dfver Sardinien. I den förut omtalta österrikiska noten till Tarinerkabinettet, skall furst Schwarzenberg göra anspråk på att besåtta fåstningen Ålessandria,-för att beskydda Sardinien mot demagogien och Frankrike.Louis Bonaparte har vid slera besök, som han aflagt i arbetareqvarteren, blifvit emottagen med mycken köld och blott med ropet: Lefve republiken! Det skall hafva gjort ett pinsamt intryck på honom, enår han våntat att i sin oenighet med lagstiftande makten finna medhåll ibland folket, men det synes som detta lika mycket förlorat förtroendet till begge de stridande partierna, af hvilka intetdera har visat något interesse för folket. Man lågger märke till, att Monitören i år, ; med en sållsynt samvetsgrannhet, redogör för det offentliga och privata högtidlighållandet af den 24 Febr., och omtalar tågen till Julikolonnen och de hyllningar, som blifvit bragte republiken och dem, som fallit för densamma, I alla Frankrikes stora provinsståder har den 24 Febr. aflupit fullkomligt lugnt. Omkring 120 medlemmar af bergpartiet högtidlighöllo den 24 Febr. med en sestmåltid. Inrikesministern hade först förbjudit den, men polisprefekten Carlier, som, sedan Baroches aftrådande, blifvit mårkbart liberalare, förmådde honom att åndra sitt beslut. General Cavaignac har förklarat, att han för ögonblicket årnade rösta emot cretonska förslaget om upphåfvandet af de begge BourI bonska familjernas landsförvisning, enår han ansåg det för nådvåndigt för landets lugn, att medlemmarne af de begge familjerna ånnu en tid hållas aflågsnade från Frankrike. Sam— generalskan Blumenwald, hos hvilken din