Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 mars 1851, sida 1

Article Image
ma gång en stark, kollektiv opinion, stå bakom den enskilte mångtusende andra, fårdige att understödja hans stämma med sina röster: då bjuder den aktning och kan med skål fordra, att man på den gör ett allvarligt och I råttmätigt afseende.Stockholm i Februari 1851. Tobias Lind, Riksdagsfullmåktig från Götheborgs och Bohus länJag förmodar, att tidningen -Tidensutfall mot lord Palmerston icke undfallit Red:s uppmärksamhet. Aftonbladet för i Lördags innehåller såsom replik derpå en ypperlig, ledande artikel, hvilken verkligen förtjenade reproduceras i hvarje svensk, frisinnad tidning, som kunde bjuda öfver ett större utrymmc. -Iidensutfall åro pro primo skrifna i i det mest krassa absolutistiska interesse, och pro secundo hafva de till syftemål att I I förmå Rikets nu församlade Stånder, att, i fråga om anslag till fåstningar och krigsmakt, lösa på pungen. Uppsatsen år författad med omisskännelig talang och just derfåre så mycket farligare. Hade imellertid en liberal tidning mot en rysk, preussisk eller österrikisk minister tillåtit sig så frenetiska anfall, som dem Tiden nu tillåtit sig emot lord Palmerston, då skulle man snart i den fått låsa uppmaningen att anställa tryckfrihetsåtal för smådelser emot främmande makter, med hvilka riket lefver i fredligt förhållande, o. s. v. Dylika angrepp hafva i nämnde tidning icke eller sörut saknats, ehuru de ej varit så ohöljde, som vid ifrågavarande tillfålle. I anledning af prosten Såderbergs motion om skogshushållningen m. m. protestera Postoch Inrikes-tidningar för i Lördags emot all inblandning från statens eller lagstiftande maktens sida i denna gren af statsekonomien. Hvem hade vål någonsin kunnat tro, att den goda Posttidningen skulle opponera sig mot statens sörmynderskap, Posttidningen, som till en stor del har att tacka svenska akademiens på statens vägnar utlofvade förmynderskap öfver de officiella annonserna får sitt bestånd?! Men så går det, når man drifves af begår att ovilkorligen vilja hafva rått, antingen man har det eller icke. Jag torde en annan gång återkomma till sjelfva tvisteåmnet, skogshushållningen nemligen. Mer, ån mången tror, förtjenar denna gren af nationalekonomien att diskuteras, ej blott vid riksdagen och i de efemera opinionsorganerna, tidningarne, utan vid stora sammankomster i de provinser, som genom misshushållning med skogarne hotas med brist på både byggnadsvirke och brånsle. Medgifver lagen att en individ, som förslösar sin egendom, kan stållas under förmynderskap; så borde det vål åfven finnas en lag, som förbjuder samhällsmedlemmarne att förstöra och bortslösa den egendom, som ligger i våra återstående, ätkomliga skogar. Så tycker jag åtminstone, och att denna min åsigt delas af icke så få fosterlandsvånner, både hår i landet och utrikes, det vet jag och glåder mig derösver. Vid föredragning hos bondeståndet af statsutskottets utlåtande N:r 48, angående nytt anslag till nationalmuseibyggnaden, har blifvit upplyst att 300,000 rdr af de till densamma anslagne 500,000 redan blifvit anordnade och en del deraf redan anvånde, utan att arbetet äånnu synes Öfver ytan af den ström, på hvars I strand det appföres. Af nämnde 300,000 hafva 43,000 rdr blifvit anvånde på första grunden hvilken sedermera måst upprifvas. Så hushållar man i vårt rfattiga land med statens medel. Skulle man ej vara frestad tro, antingen att det år ett rikt land, eller et tland, som står på vippen att göra cession och följaktligen ej år så noga om styfrarne.Aftonbladet berättar, att vår landsman, den 2 . utmårkte mekanikern major Eriksson, åmnar hitkomma på besåk under instundande sommar och medföra en komplett uppsåttning af alla sina mekaniska uppfinningar, hvilka sedan på en sårskildt exposition komma att förevisas. För att hittransportera alla till dem hörande maschinerier kommer ett sårskildt fartyg att förhyras från Förenta Staterna, der major Eriksson för nårvarande vistas. Med denna korrespondensartikel har jag äran öfversända afskrifter af tvenne af 6 2 1

1 mars 1851, sida 1

Thumbnail