Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 februari 1851, sida 3

A A följt honom och bevakade s sStegs hennes högsta önskan var att a en i generalens familj och erkändsäsoår maka åt Georges, men dennes vån markis de Monteclain, som sökte att förskassa sig fullståndiga unerrättelser om hennes förflutna lif, år den skyddsande som hjelpande och stödjande står vid den vankelmodige Georgess sida. Emellertid befann sig uti en undangömd hydda vid stranden af Ugglesjön den späda varelse som varit frukten af förhållandet mellan Georges och Louise; och för att bespara Kerouan all smärta öfver hans dotters vanåra och skydda Louise från hvarje misstanka hade den englagoda Lucile öfvertagit omsorgen, att hafva uppsigt öfver barnet, och bitråddes troget deruti af Markis de Monteclain. Genom en pratsjuk tjenare fick Leona kännedom af dessa besök i etagan vid Ugglesjön och byggde derpå en plan att blifva upptagen i generalens familj. Hon utspridde nemligen att barnet var frukten af en oloflig förening emellan markisen och Lucile; men den förre som nu erhållit de upplysningar han önskat blottar vid ett tillfålle, i kongl. prokuratorns närvaro, den intriganta Leonas planer. Det besinnes då att denna qvinna, hvars egentliga namn var Isabelle Pommier, var född i Pondichery och hade åtföljt familjen de Beauval derifrån till Europa men att de i närheten af Goda-Hoppsudden lidit skeppsbrott, hvat ester endast hon och grefvinnan de Beauval blifvit råddade. Den sednare som insjuknade blef derpå af Isabelle mårdad, hvarefter denna tillegnade sig alla hennes råddade dyrbarheter och reste till Frankrike, der hon under namn af Leona Beauval introducerades i en adelig familj, hvarifrån hon, för stöld af ett dyrbart diamantsmycke, blef bortkörd, och derefter begaf sig till Paris, der hon gjorde bekantskap med Georges dEsteve. De scener hon lyckas åstadkomma derigenom, att generalen inbillas det hans dotter år vanårad och derigenom, att åfven Kerouan sedermera blir upplyst om sin olycka, åro af ett skakande intresse. Louise, öfverantvardande sitt barn i Luciles vård, vill i sin förtvislan drånka sig, men hindras derifrån af markisen. Den intriganta Leona deremot, då hon ser alla sina brott upptåckta, störtar sig i Ugglesjön och befriar derigenom Georges från det hårda bandet. Generalen, förut af flera skål fiende till markisen, skänker honom Lucilees hand och kerouans dotter blir såsom maka till Georges upptagen i hans familj. Ehuru trivial grundid6en år, har dock hr Soulis lyckats inveckla den så vål, att man ej förr ån i 8:de tablåen får klart begrepp om det hela. Om utförandet hafva vi redan yttrat oss.