vwÅJa4UL ev FD, PT 1114A DRYBBGA. — korieligen, det hela såg temmeligen betänkligt ut. Fogden kom dock öfver. Sinnena upprördes, spånningen tilltog och en del borgare samlade sig för att upprätthålla ordningen. Trupper reqvirerades, och i går, söndagen, blef intet förhör af. Dagen förflåt lugnt, når man undantager, att det till rådhuset fram ryckande kavalleriet mottogs med hurrarop. Då fogden, som en stor del af dagen uppehållit sig på rådhuset, mot aftonen reste hem, eskorterad af kavalleri, mårkte man icke något oroande; men knappt hade han stigit i fårjan, förr ån det haglade stenar ned öfver den, från en hop menniskor, hvilka dolt sig under bryggorna. Doktor Dietrichson, som var med i fårjan, tråffades i hufvudet af en sten, som dock lyckligtvis icke sårade honom farligt, men huru lått kunde det ej hafva skett! I dag, måndag, hafva 60 å 70 man kavalleri ankommit hit. Major Prydtz visar mycken konduite mot massan, som år högst nårgången; krigsartiklarne hafva blifvit upplåsta. — I detta ögonblick, kl. 3 e. m. höra vi rop och allarm från stora torget, upprorsakten upplåses. Massan bortrycker stångslen som skydda tråden på torget och bevåpna sig med, dem. Sablar och stånger svångas i luften om hvarandra. Friska trupper rycka fram och bilda, med de förut på stållet varande, en halfcirkel i 2 leder omkring rådhuset. Utanför denna mur står den knotande oroliga mångden. Vi hafva blandat oss i massan och hört folkets yttringar; så vidt vi kunde förnimma, år det icke Michelsens arrestering som ligger det på hjertat, ehuru den gifvit anledning till att det ringare folkets missnöje öfver sin, som det tyckes, förtryckta stållning kommit till utbrott. Vi hoppas, att dessa sorgliga håndelser målte bidraga att öppna ögonen på Regeringen och Storthinget, att de djupt måtte komma att inse nådråndigheten af en reform i de lagar som skulle betrygga det så kallade lägre folkets råttigheter.-Tyvårr år ännu icke vår beråttelse slut. I detta Ögonblick bevåpnar sig massan med stånger från torget och med stora stenar, som ligga qvar på obebyggda tomter efter branden. Kavalleriet med sin förtråfflige chef, major Prydtz uppförer sig på ett exemplariskt sått. En handfull infanteri, anförd af löjtnant Borchgrevink rycker ut för att besåtta tomten der stenarne finnas, men måste draga sig tillbaka. Just som vi åmna begifva oss till tryckeriet för att lemna manuskript, höra vi plötsligt massan storma upp till lånsman Lynums bostad; ett detachement kavalleri beordras efter den, men måste draga sig tillbaka för massan, som kastade stenar på kavalleriet och fönsterna, af hvilka flera krossades. Då kavalleriet, utan att bry sig om stenarne, stannade på sin post, ryckte hopen fram med störar och stånger, så att håstarne blefvo skygga och de 18 kavalleristerne måste retirera. Då massan från lånsmannen ville begifva sig till Jelstrup, splittrades den för ett ögonblick genom en kavalleri-schock, men samlade sig strax derefter på gården (Jelstrups boning), der förströelsen blef ganska allvarsam. 160 stora fönsterrutor åro sönderslagna i hufvudbyggningen och omkring 250 ide öfriga byggnaderna. Gardinerna åro sönderrifna, tapeterna slitna från våggarne, golfven till en del förstörda och Jelstrups dyrbara och pråktiga utlåndska möbler naturligtvis åfven illa medfarna. De rika här i staden hafva blifvit rådda för sina möbler, flytta dem från fönstren och låta assurera dem, men nu ser det ut som om massan stillat sin lust, och då en stor mångd från Verdalsören och Bygderne begifvit sig hem, tycks upploppet vara slut får i dag. Sparboske sqvadronen år hitkommenderad oeh efter hand skall folket från Ytteröen, Lexvigen och Snaasen ankomma. — I dag Tisdag, då tidningen lågges under pressen, hafva vi storm och snöglopp, och det ser ohyggligt ut i staden och på torget. Ännu år allt lugnt. Amtmannen har ankommit från Stördalen, hvarest äfven oroligheter förefallit; han förmodas skola börja en undersökning och hjelpa oss något tillråtta, medan fogden år borta på tingsresor. En proklamation år utstålld till folket. slandels-Underrättaå84. Uppgift å inkomne och utgångne varor vid Carlstads 2—