Några ord om den s. k. handelsbalansen och sättet att beräkna densammma. (Forts. fr. N:o 32.) Sedan vi nu hafva sett, att det icke skulle vara rådligt, att af en vara; myntadt eller omyntadt guld och silfver, importera öfverflådiga qvantiteter i ett land, vilje vi något nårmare betrakta det utbyte, som öfverhufvud taget eger rum i hvarje förekommande handel. Hvarje köpman vill vinna vid handel, d. v. s. han söker att för sin vara erhålla mera, ån han gifvit. Beloppet. af hans inkomster måste alltså vara större, ån beloppet af hans utgifter, så vida han skall kunna vinna sitt syftemål. Tänke vi oss nu, att hvarje köpman i ett land har samma syftemål, och antage vi, att hvarje enskilt sådan åfven ernår detsamma, så måste naturligtvis i detta land vårdet af det, som han tillbytt sig (köpt) vara högre, ån vårdet af det, som han bortbytt (såldt). På samma sått förhåller det sig med ett lands handel. Om vi noga kånde vårdebeloppet af det (såvål i penningar som andra varor) hvilket landet utför, åfvensom vårdebeloppet af det, hvilket det emottager eller inför, så måste vårdet af införseln, d. v. s. inkomsterna; ösfverstiga vårdet af utförseln;