mast medverkat till detta förslags utarbetande, förklarade då, att han, likasom hela bondeståndet, Onskade framför allt enighet mellan de liberale, och skulle visserligen ej motsåtta sig ett förslag, som blefve uppgjordt af den liberala delen inom konstitutionsutskottet, åf ven om några nödvåndiga, smårre förändringar i Orebroförslaget der blifvit gjorda. I denna förklaring lärer sedermera -det stora antalet-, hvarom A. B. talar, hafva instämt. Håri hafva äfven, synes oss, dessa ledamöter handlat sullkomligt rigtigt, ty det skulle hafva varit en beklaglig envishet, om man beslutat alt icke gå in på någon den minsta föråndring, hvilken i afseende på redaktion eller smårre, partiella stadganden kunnat befinnas nödig. Emellertid kunna vi ej finna att denna öfverenskommelse i ringaste mån upphäft den allmänna sörklaringens betydelse, eller minskat dess vigt, på sått A. B. velat framstålla. Hvad betråffar A. B:s förläggares, hr L. Hjertas delaktighet i de Wernska förhandlingarne, så komma vi hår till en mera grannlaga, personlig omständighet. Å. B. upplyser att hr Hjerta endast deltasit i en enda sammankomst hos hr Wern, den hvari äfven hrr Petrå, Thomander m. fl. deltogo ). Vi åro skyldiga att såtta tro till denna A. B:s försåkran; men de afsedda sammankomsterna hafva kunnat åga rum annorstådes ån hos hr Warn, och det skulle vara intressant att veta om hr Hjerta icke deltagit uti dem på något annat stålle. I afvaktan på att A. B. behagar besvara denna grannlaga förfrågan, skola vi dröja att meddela de upplysningar, som söranledt vår korrespondent, ifrån hvilken Handelstidningen hemtat uppgiften ), att tro det hr L. Hjerta ej varit främmande för de dfverlåggningar, som gått ut på alt uppgöra ett förslag, med någon sånkning i strecket, någon mer liberalitet i graderingen I Äc., med ett ord: vett uppkok på det hvilande sörslaget-Vi kånna ej hvarför hr Hjerta vill förneka ett sådant deltagande. Månne det år derför att han skall kunna synas verka så mycket mera opartiskt för det blifvande fostret? I de vålkånda, svåfvande, allmånna ordalagen meddelar A. B. slutligen -i korthet hvad det tånker i afseende å representationsfrågans behandling in momento-. Hufvudsaken synes oss-, såger A. B., sör närvarande vara att söka ett sådant programm, som kan hafva för sig chancen att vinna största pluraliteten bland dem som kunna och vilja verka på saken-. D. v. s. A. B. tror ånnu på möjligheten af ett förslag, byggdt på samsålta val, som skall kunna vinna pluralitet hos de fyra närvarande, heterogena stånden. Äfven utgången med det fallna Tongliga förslaget, som hvilade på denna bemedlingsprincip, der dock alla möjliga koncessioner voro gjorda ät embetsmannavåldet inom adel och prestestånd, har säledes icke kunnat öppna A. B:s ögon. För oss har det alltid synts klart, att någon verklig representationsföråndring ej kommer till stånd, förrån de liberale förena sig om ett förslag, I kring hvilket hela landets frisinnade opinion kan sluta sig, med vårme och lislighet. Blifver då denna opinion rått kraftigt uttalad, så torde väl de konservative få jemka åt sig. Möjligheten att vinna en sådan föreningspunkt år öppnad genom bondeståndets förklaring, och möjligheten skulle blifva verklighet, derest borgareståndets majoritet slöte sig till detsamma, hvarigenom ett sannt liberalt förslag kunde blifva hvilande. Hvarje annat förfaringssått år ett sått att paralysera det liberala partiets kraft och att tillintetgöra den vårma för representationssaken, som verkligen ) Hr Hjerta nåmner, att hrr Björck och Billström deltagit uti ifrågavarande sammankomst. Osanningen af denna uppgift år ådagalagd uti dagens korrespondensartikel från Stockholm. ) Riktigt. Men enskilda bref från Stockholm omtalade enståmmigt samma förhållande.