söka landets tillstånd under den hotande Ställning, som Österrikarne intaga i Hessen och Holstein. Den af hr v. Armins åsyftade demonstrationen för Slesvigholstein blir troligtvis till intet, I i det pröfningsutskottet med 6 röster emot 4 beslutat föreslå att gå ösver till dagordningen med ett fullståndigt åsidosåttande af Arnimska motionen. FRANKRIKE. På den starka politiska rörelsen har följt ett påfallande lugn i de politiska kretsarne: polemiken har afstannat, och i stållet sysselsåtter man sig nåstan uteslutande med gissningar om de saker, , som hårnåst skola bringas på bane. Det år i synnerhet penningebevillningen till presidenten, och val-lagen af den 31 M.j, man sysselsåtter sig med. Med hånseende till penningebevillningen, så skall man nu i Elysee, efter ett långt vacklande emellan ett sörslag till nationalsörsamlingen och en uppmaning till en nationa!-subskription, hafva bestämt sig för det förstnåmnda alternativet, dock utan att faststålla tiden. Man anser nu för sannolikasi, att penningebevillningen kommer att begåras af den nuvarande ministeren, så snart stämningen i majoriteten visar sig pålitlig, och att presidenten, om majoriteten beviljar den, skall visa sin erkånsla genom att bilda en definitift parlamentarisk minister. Beviljas den deremot icke, blir det allt nödvändigt, att försövidkommer, så känner man ännu icke regeringens afsigter, hvilka den alltid omsorgsfullt har dolt. Man antager imellertid, att presivillrådig i denna punkt. På en dubbel valratt, hvilken synes öfverensstämma med presidentens Önskningar, skola nåppeligen många ka en nationalsubskription. Hvad val-lagen I denten icke har något emot, att den inskrånkta val-råtten anvåndes vid representantvalet, om den allmånna valråtten tillåmpas vid presidentvalet. I majoriteten år man mycket gå in, men medan några vilja bibehålla lagen af den 31 Maj, vilja andra modisicera den, och andra helt och hållet upphåfva den. Till dessa sistnåmnda ansluter sig naturligtvis hela venstran. Diskussionen om denna sak kommer att snart begynna i nationalsörsamlingen, och i afdelningarne tråda de olika åsigterna allaredan skarpt fram vid behandlingen af dithörande förslag. Äfven vid flera andra lagförslag, som snart skola komma söre, år att förvånta en håftig debatt, så t. ex. vid Cretonska förslaget om upphålvandet af Bourbonska familjens landsförvisning, vid lagen om mårerne, och vid lagen om fattigvården. I Maj månad förestår slutligen den afgörande frågan om en revision af författningen. HOLLAND. En professor i Luttich, magister van Bommel beråttas af påfven ha blifvit utnåmnd till katholsk erkebiskop af Amsterdam, i hvilken stållning han skall förbereda en liknande organisation af hierarkien i Holland, som den hvilken egt rum i England. SCHWEIZ. Stora rådet i kanton Tessin har afskaffat dödsstraffet och alla vanårande straff och i stållet för det förra infört lifstidsfångelseImFine Rv nafar