Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 februari 1851, sida 1

hötheborgs börs och dess fattigvårdsinrättning. Betråffande dessa har hr handlanden Gabriel Lundgren uti ett anförande vid ett nyligen hållet sammantråde med stadens innevånare uppdragit följande mårkliga paralell: Hvar och en som besökt Götheborgs stads allmånna cattigsörsörjningsinråttnings lokal och der tagit kännedom om förhällandena lärer medgilva omöjligheten för nåmnde inrättnings styrelse att kunna hafva änråättningen sådan den, efter hvad jag tror, hör vara nemligen: ett lefvande bevis huru den främsta bland ett samhålles medlemmars pligter emot hvarannan inbördes, efter samma medlemmars båsta förmåga uppfylles. Att ett arbetshus år förenadt med satiigfsörsörjningens inrättning tror jag åfven vara ett hufvudvilkor för den sednares åndamålsenlighet, samt att arbetshuset, i likhet med hvad vid förra regleringen af fattigvården föreslogs men då , undertryck tes, år så ordnadt att arbete år tillgångligt för hvarje behöfvande, ehuru mot mindre ersättning ån hvad den på egen hand arbetande kan påråkna. Derigenom motverkas ej allenast liknöjdheten att söka arbete af sistnåmnde slag, utan vinnes åfven den stora fördelen, att en och hvar, utan att behöfva riskera, det verkligt behölvande blifva ohulpne, kan med lugnt samvete neka bistånd åt hvarje annan bjelpsökande ån den, hvars omStåndigheter man har tillfålle och vilja att — — — undersöka: i följd hvaraf det egeniliga tiggeriet, hvilket man har skål antaga så mycket missbrukas, skulle upphöra, såsom icke mera lönande. De dagliga utgilter i sistberörde afseende, hvilka ingen lårer undgå, uppgå sammanlagde helt såkert till minst lika stort belopp, som, i söljd af ofvannåmnde föråndring, måste uttaxeras, och samma tilldkning komme alltså endast att utgå på ett annat, för gifvaI ren mindre besvårande samt för emottagaren mera nyttigt sått. Antagande en framåtskridande föråndring i fattigförsörjningsinråuningen såsom nådvåndig och oundviklig. går jag till frågan om anskassande af de serskilda mede! som erfordras till, i följd af föråndringen behöslig, ny lokal m. m. Alt Götheborgs stads innevånare icke skulle förmå och vilja båra en utgift som afsåge en tillräcklig och åndamålsenlig fattigförsörjnings-inråttning skulle, enligt min tanka, bevisa att vårt samhålle vidlåder en fattigdom som icke med guld kan afhjelpas, nemliger sattigdom i hjertat; och hvem ville vål påstå att Götheborgs stads innevånare ega ett s beskaffadt fattighus? Götheborgs stad har jt redan visat att den icke skyr någon uppoff. ring når det gåller dess anseende? Icke vil: