Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 februari 1851, sida 3

varseblef signalen och gjorde genast den slutsatsen, alt dessa menniskor voro i fara, han ilade derför dit och var lycklig nog att i yttersta ögonblicket rådda alla 3 männen. Den mannen, som slungades ur båten, kunde icke gå utan de andras hjelp, och då man mårkte, att hans höft ej blef båttre, fördes han till sjukhuset på Skjäggesnås, hvarest han legat öfver ett par månader. I början al December var han någorlunda fri från smårta, men kunde icke stödja på foten och fruktade att blifva lam hela sin tid. Haårvid må anmårkas, att vid Floholmen hela förliden sommar varit en mer ån vanligt stor mångd hvalar. men man har icke hårt, att någon båt, blifvit så förföljd, som den nu omnåmnda. oo Niagaraks olyckor. Niagara fallet har tid efter annan varit utsatt för någon olycka: en gång hade det på en enda natta lldeles försvunnit, en annan gång hade ett par Yankeemjölnare asledt detsamma; men hvarje gång repade det sig åter och blef för den civiliserade verlden ännu intressantare. Nn beråttar amerikanska blad åter en olycka som drabbat detta naturunder, och det tycks ligga någonting sannt deruti, då kongressförhandlingarne, slaffrågan och Jenny Lind gifva Vankee-bladen så mycket stoff, att de icke åro nödsakade att taga sin tillflykt till sjöormar, o. s. v. Tisdagsaftonen — skrifver Niagarafalls Iris — uppskråmdes vi af ett starkt och fruktansvärdt buller. som liknade det starkaste kanondunder och häftigt skakade marken rundtomkring. En del af det hästskoformiga sallet på canadiska sidan hade instörtat och ryckt med sig ett omkring 50 alnar långt och 20 alnar bredt stycke af klippan. Det var en stor lycka att håndelsen tilldrog sig om aftonen och denna årstid. Hade den inträslat sommartiden, då så många tusen resande uppehålla sig hår, så hade klippan såkerligen krossat många menniskor, ty slyckena nedsöllo just på det stålle, hvarest touristerne vanligen placerade sig, för att se den våldiga vattenmassan dånande nedstörta öfver sina hufvuden. För öfrigt hade förlusten af detta klippstycke icke det minsta skadat sallets physionomie, scenen är snarare, enligt vårt tycke, nu mera storartad ån någonsin.