Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 februari 1851, sida 2

Det första han bemärkte var hr (ökendahls klådsel. — Herre! — röt borgmåstaren, på hvilken ; rödt gjorde samma verkan som på en ilsken tjur, — Tycker ni det passar att komma inför råtten i tofflor och nattrock, och det röd nattrock sedan . Skrilvare, anteckna att den anklagade ör råd republikan. — Det år hr borgmåstarens eget fel; — försvarade sig den anklagade — Jag bad rådhusvaktmästaren att få klåda om mig, men han tvingade mig att genast följa med. — Det var hans skyldighet. — Men det år också min råttighet att stålla vllost. magistraten till laga ansvar för hemgång i min boning och olaglig arrestering. Och det skall jag osördröjligen .. — Tyst karl! — afbröt borgmästaren. — Våga inte att försvara er. Hr borgmästaren hostade och började ester denna ingress förhöret. — Ånklagade, erkänner ni, att ert namn år Henrik Gökendahl, , — Ja, jag har intet skål att skämmas för mitt årliga namn. — Hvar kom ni ifrån, då ni anlånde hit till Bracksjö? — Från Stockholm. — Ja-så, ni kommer srän det revolutionära