Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 februari 1851, sida 1

talufng asemaaså många exempl. r, att Justitiestotsministern, de under ritet lydande universiteten. Kongl. Bibliotheket. Riksarkivet och vetenskapsakademien erhälla ett hvardera. — I den söreslagna förändringe n åter stagdas, att boktryckaren , eller egaren af pressen, ej blott utan betalning skall aflemna, utan åfven till Riksarkivet, eller omedelbart : till dem, som de tillfalla, insända ett visst antal exemplar af hvad som tryckes. Detta stadgande år i min tanka i hågsta grad obilligt. Justitiestatsministern har uti alla de ståder i landsorten, der boktryckerier åro anlagde, ombud, som af staten lånas; men icke desto mindre skola boktryckarne, eller egarne af pressarne, vara nödsahade, att, ulan någon ersåltning. sjelsve draga försorg om de s. k. arkivexemplarens insändande tin riksarkivet, eller de andra boksamlingar, de tilifalla. ivarföre ej få vaslemnadem till bemälte ombud? Hvarföre tvingas, att direkte insändadem till riksarkivet, universiteten, vetenskapsakademien o. s. v? — I ståder, som ej äro belågna vid segelleder, diligenseller paketpostlinier, blir det s undom nåstan omöjligt att på föreskrifven tid kunna insända arkixvevemplaren, då det deremot alltid vore tillsalle att till hr Justitiestatsministerns ombud kunna aflemna desamma. Jag vet ganska vål, att boktryckarne, redan sedan flera år tillbaka, genom ett kungligt cirkulår blifvit ålagde, att till riksarkivet inom ett år efter tryckningen -insåndade exemplar, som grundlagen stadgat skola från upplagan aftagas soch -aflemnas-; men detta kongl. cirkulår år, såsom stridande mot den S i Regeringsformen , hvilka föreskrifter att grundlagarne skola efter deras ordalydelse tilllåmpas-, af noll och intet värde; hvadan ock flere egare al boktryckerier vågrat att stålla sig detsamma till efterråttelse. Nu vill man hafva obilligheten och orättvisan stadsästad genom lag; men mot antag ndet al en så beskaflad lag måste både jag och hvarje annan rättånkande representant på det beståmdaste prolestera. 2:do Heter det i nu gållande lI:te mom. af I:sta S Tryckfrihetsförordningen, att om något verk år åtsöljdt af kostsammare plancher, må sådane dock endast för Kongl. Bibliotheket ovilkorligen aslamnas.— Uti förslaget till åndring al nyssnåmnde moment åter vill man att alla verk, som åtföljas af plancher, hvilka i ett eller annat afseende förtydliga desammar, skola jemte verken till riksarchivet eller vederbörande bibliotheker utan betalning insåndas. Detta stadgande, som man nu vill gifva kraft af Jag, år, om möjligt, ånnu obilligare och oråttsigare. ån det förra af mig kjandrade. En förlåggare som utger t. ex. eti natural-historiskt verk, som åtföljes al en mångd kolorerade plancher, skulle hårigenom tvingas till en uppoffring af flera hundrade riksdaler. Åsven förlåggare af dyrbara geograsiska eller topograsiska arbeten, säsom Thersners fordna och nuvarande Sveriger, med slere dylika. skulle drabbas af en dylik beskattning, hvilken på intet sått kan sågas vara öfverensstämmande med billighetens och råttvisans fordringar. På grund af hvad jag nu tagit mig friheten anföra förkastar jag de föreslagna änCIS SA EL OREBRO.SE TTR NA R