Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 januari 1851, sida 2

sråmmande makter, och man har lagt märke till, att franska och ryska gesandterne visat grefven en ovanlig uppmårksamhet och anstållt stora festligheter till hans åra. I en böhmisk tidning skrifves från Wien, att furst Schwarz zenherg i en depesch till danska regeringen erkånt fördragen af 1721, hvilka bestyrka Danmarks rättigheter till Slesvig. TYSKLAND. Det förljudes, att man i Dresden på fullt allvar öfverlägger om att, sedan Tysklands saker blifvit ordnade, göra slut på republikerne i Frankrike och Schweiz! Österrikarnes marsch till Holstein våcker farhågor hos Nordtyskarne för deras sörsattningar. Dylika farhågor ha förestafvat ett beslut af landtdagen i Oldenburg, enligt hvilket vallägen Icke, såsom andra lagar, får andras under förbehåll af att landtd: agen sedan ger sitt samtycke dertill. Troligtvis: elt ganska onyttigt försigtighetsmåti! Åsschwarzenberg och konsorter tilltånka Tyskland en slags skenkonstitutionaliam med representationer bestående af tvenne kamrar, den första grundad på sjelsskrifvenhet och den andra på klassval. Sjelfva Manchhausen och v. d. Psordlen låra dock tveka att gå in derpå. Preussen synes under intet vilkor vilja uppgifva sin tullförening. Den ministerielle Deut. Reform har en ledande artikel, som har till utgångspunkt nödvändigheten att öfvergisva Sskyddssystemet och deremot bringa frihandelsprinciperna i tillämpning genom tullsatsernas successiva nedsåttning. Preussen har att eftersträfva en förening med den nordtyska skatteI föreningen. Hanseståderna, i synnerhet Hamburg, böra vara frihamnar. I tulloch handelsfrå ågan, skrifver Deut. allg. leit.v, kan man redan i Dresden urskilja trenne I partier: de nordtyska staterna åro beståmdt emot en tullförening med Österrike, och BraunSsSchweig har tillochmed afgifvit en ossiciel förklaring i denna anda; Sachsen, Baiern, Wurtemberg och åfven Baden åro dersör, och Preussen med småstaterna i mellersta Tyskland vill inslå en förmedlande bana genom afslutandet af ett handelsfördrag med Österrike på 6 år, hvilket skall inskrånka sig till fritt utbyte af rååmnena och upphåfvandet af transitotullarna. Österrikes plan till en tullförening år nu bekant till sina hufvuddrag. Det år tvenne hufvudpunkter, som utgöra Österrikes ögonmårke: 1) utvidgandet af dess politiska inflytande öfver hela Tyskland på materiella grundvalar; 2) förbåttrandet af dess finanser. Förslagne agenter åro afsånde till Tysklands förnåmsta I hufvudståder, för att ståmma vederbörande till fördel för Österrikes planer, som dock ståta på ett beståmdt motstånd i hela norra Tyskland. Det år nu afejordt, att en tullkongress kommer att ega rum i Wiesbaden. Manteuffel såges vara betånkt på en stor utgallring ibland Preussens embetsoch tjenstemån; alla de srage och revolutionärt sinnade skola asskedas. Den inre missionen i Preussen har börjat utsträcka sin verksamhet till soldaterna i kasernerna. I Hamburg våntade man den 27 eller 28 I dennes 3—4000 österriki-ka trupper, skarp— — skyttar från Tyrolen och Böhmiskt infanteri. Man torde erinra sig, att några Tscherkesser för någon tid sedan flydde från Polen och med en utomordentlig tapperhet försvarade sig emot en dfverlågsen preussisk militårstyrka, som skulle afvåpna dem, får att sedan utlemna dem till Ryssarne. De öfverlelvande af dessa trappre hafva nu fått sitt öde afgjordt. Deras process förhandlades inför jurydomstol i Bromberg den 20 dennes. Publikens deltagande var ganska lifligt. Vid ett fullkomligt frikånnande, in hade de olyckliga fångarne, till följe af kartellfördraget, måst utlemnas till Ryssland. Juryn förklarade dem skyldige till handeripligt