Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 januari 1851, sida 2

— —c?c — Svenska solkets liberalism. I trots af alla gensågelser, af de grå och af de konservativa hafva vi, såsom låsaren torde erinra sig, vid alla tilllållen påyrkat er-; kännandet af den sanningen, att svenska folket är liberalismen verkligen tillgifvet och att det åskar resormer i alla riktningar, sramsör allt i representationssrågan, som åro (ej blott synas vara) öfverenståmmande med tidens och samhållsutveckliagees s fordringar. Mer ån vål veta vi, att bland högadeln och prelaterna finnes ett stort antal konservatister samt att det rikare och förnåmare borgerskapet, åfvensom den högre embetsmannaafdelningen inom sig sluter en hel hop grå elementer, hvilka ega ett nåra slågttycke med utlandets plutokrati och byråkrati — vi veta mer ån vål, upprepa vi, att inom nyssnåmnde stånd eller klasser antiliberalismen (för att nåmna konservatismen och gräheten med ett gemensamt namn) slerstådes trifves och frodas. Men då fråga år om att beståmma ett helt folks politiska åsigter och böjelser, får naturligtvis icke de sårskilda individernas eller fåtalets sinnesstämning vara den afgörande: utan det år massans, det stora flertalets ådagalagda tånkesått, som hårvidlag beståmmer. Nu år förhållandet i Sverige sådant, att icke så få bland adeln, nåstan hela den lågre prestoch embetsmannaklassen samt det egentliga borgerskapet åro erkåndt och afgjordt frisinnade. Men framsör alla andra har bondeståndet, som onckligen år folkets kårna och som ulgör icke blott den ojemförligt största delen af landets befolkning utan åfven innehar den största delen af landets jord, numera en gång för alla tått slutit sig kring liberalismens fana. Att bondeståndet varit liberalt ståmdt och sinnadt hafva vi hittills endast kunnat påstå och försåkra på grund af den kånnedom vi enskildt kunnat förskaffa oss om samma stånd genom samtal o. dyl. Vi hafva således hittills endast kunnat begåra att blifva trodda på vårt blotta ord. Men numera ega vi för vårt påstående ett faktiskt bevis, som de antiliberala (de grå och de konservativa) icke skola kunna förneka eller kullkasta. Majoriteten af svenska bondeståndets representanter har nåmnligen undertecknat och åmnar till Konstitutionsutskottet inlemna en adress af hufvudsakligt innehåll, att bondeståndet på det närmaste sluter sig till och godkånner det förslag till förändrad Regeringsform af Val-lag, som blifvit antaget vid ondra allmänna reformmåtet i Orebro 1850, endast med den föråndring att lagtima riksdag hvart tredje år skall återkomma samt valråtten icke stråckas längre ån till dem, som erlägga bevillning efter andra artikeln. Det frisinnade svenska bondeståndet har icke blott tagit första steget till en verkligt frisinnad och folklig representationsreform, utan åfven tagit ut detta steg långre, ån troligen mången liberal hoppats, och såkert vida