Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 januari 1851, sida 2

ning att slutligen vinna seger. De åtnöja sig hvarken med ett blott och bart föråndringsförslag eller ett förmedlingsförslag i fråga om representationsresormen. De sluta sig nårmast intill Örebroförslaget. Detta förslag asser också verkligen en stor och grundlig sörbättring af det nuvarande oråttvisa och orimliga representationssåttet, både hvad sjelfva formerna och anden deruti vidkommer. Det dagtingar ej med odugligheten och obilligheten; utan det förjagar dem, så vidt möjligt år, når olycksfulla skakningar och omstörtningar skola undvikas, samt låter i allmånhet dugligheten och billigheten intaga de sörjagades plats. Kortligen, Örebroförslaget år i det hela så tidsenligt, förnuftigt, råttvist och liberalt, som man för ögondlicket med fog kan önska sig, når man sörsigtigtvis fordrar, att det skall tillika innebåra måjligheten att blifva antaget. Det år ett stort steg framåt på den samhålleliga utvecklingens bana. Af det nu sagda inser redan låsaren, huruledes vi besvara den osvanför denna vår artikel stållda frågan. Till yttermera visso vilja vi dock förklara, att vi, med ett fullkomligt sörkastande af alla klassvalsförslag — vare sig att klasserna kallas olika privilegierade stånd eller olika privilegierade valafdelningar — samt af alla s. k. förmedlingsförslag, hvilka åsyfta en sammanjemnkning mellan fiendtliga och oförenliga elementer eller ett dagtingande med det oråttvisa och sördersliga, anse Orebroförslaget (om också med några så modisikationer) vara det förslag, som till nästa riksmöte bör göras hvilande. Detta vårt omdöme om Örebroförslaget grunda vi på följande omståndigheter: 1:o Örebrotörslaget år, såsom förut blifvit anmårkt, Ofverensstån mande med tidens, sörnustets, rättvisans och den sanna liberalismens fordringar; 2:o Orebroförslaget eger sympathier hos — folket i alla orter och i alla sanhållsklasser: hafva gjort det kåndt och omtyckt; 3:o Örebroförslagets antagande skulle, just på grund af de båda nyssnåmnda omståndigheterna, i bela landet våcka den största glådje och belåtenhet, håsva partisplitet, försona folkets vaknande missnöje med styrelsen och uigöra den såkraste borgen för Sveriges uppblomstrande sållhet samt för dess framtida Styrka mot inre orostiftare och yttre fiender; 1.:o Örebroförslaget dr, enligt hvad i Handelstidningen för den 27:de dennes blifvit beråttadt, med ett par ovåsendtliga modifikationer, adopteradt af bondeståndets majoritet — en . ? . . omståndighet, som år sårdeles vigtig och behjertansvärd; 5:o Örebroförslaget, så beskasladt, så kåndt och så adopteradt, är ovedersägligen det låttaste att genomdrilva till antagande, enår ju de grå — om man får tro deras försåkringar — ingenting högre Önska ån att gå så långt på den liberala banan, som böndernas mycket omskrikna rkonservatism medgifver, och enår således, sedan bondeståndet ådagalagt så frisinnade tänkesätt, konservatisternas blottade slyglar och glesnade leder omöjligen kunna göra de liberala något allvarsamt motstånd. Mlå hvarje sosterlandets vån förena sig med det frisinnade bondeståndet! — eFF C de i alla provinser spridda Örebromännen