Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 januari 1851, sida 1

gen, han följde sin ålskade gumma till grafven. Thekla å sin sida var af lått begripliga skäl ej mindre öfvergifven. Hon bestormadpappa med böner, hon bestormade honom med tårar, med leenden, omsamningar och kyssar. Fåsångt besvär! Måster Svarfvelin vet, att demokrater årorrysliga menniskoåtare, som i dag eller i morgon skola stålla till en ohygglig revolution i Sverige, guillotinera hela den kungliga familjen, och i stållet insåtta en eller annan hamnbuse till president i en svensk republik. Måster Svarfvelin har hårt det af skolmåstaren sjelf. Således åger intet tvifvel rum, att ju underråttelsen år tillförlitlig. — Olyckliga barn! — suckade den stackars svarlvaren — heldre gifter jag bort dig till tornvåktarens Kalle, han som hugger ved i borgmåstarens gård, heldre det, ån jag ser dig i en demokrats blodiga armar. Men Thekla delade alldeles icke sin pappas afsky för demokrater, hon tyckte att en vacker demokrat såg ganska bra ut, och hade derför fast föresatt sig att få sin vilja fram. Vi få vål se, om hon lyckas.