Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 januari 1851, sida 1

3 Europ6, eller knappast en Amerikanare, ån namnet Kamschatka eller Butan. Landet sjelft var en oerhörd, obekant öken, och Söderhafvets kuster i nårheten af San Francisco beboddes af några få sjog Ryssar och Spanjorer, som lefde fredligt och utan misstroende tillsammans och litet eller intet frågade efter sina regeringens samtycke till besittningstagandet af den jord, som behagade dem. Ingen visste, eller brydde sig om att veta, att den ofantliga landtstråckan innehöll inbyggare eller icke, och en resa öfver dess slåtter ansågs lika mårkvårdig som en resa genom Centralafrika. Ville vi i detta ågonblick tala om provinsen Sonora, skulle sannolikligen de 9 tionde delarne af våra låsare ej hafva något synnerligt tydligt begrepp om dess låge, och dock år Sonora det grefskap-, som ligger nårmast Californien, och 1847 var det ena landskapet lika mycket kåndt som det andra. Detta aflågsna distrikt år nu såtet för en måktig oafhångig stat, hvilken från början till slut grundlagts och inrättats på en tid af cirka 30 månader, och, ehuru yngre till sitt politiska ursprung ån sjelfva franska republiken blifvit formligen erkånd och utösvar alla ett organiseradt statssamfunds funktioner. Då Potosis och Perus skatter strömmade dfver till Europa, utöfvade deras upptåckt en ögonblicklig inverkan på den gamla verldens angelågenheter, men frambragte inga motsvarande minnesmårken i den nya. Deremot hafva Californiens skatter frambragt sina betydligaste underverk i det land, som frambringar dem, och ehuru de ånnu icke hafva haft något betydligt inflytande på penningevåsendet i Europa, hafva de dock vid stilla hafvets yttersta gråns kallat till lifs ett samfund utan like i anseende till sina mångfaldiga sammansmåltningar af racer och föreningar af menniskor. Oafsedt de interessanta dragen uti ifrågavarande skildring, anbefalla vi derföre skåde eplatsens utomor sentliga betydelse till låsarens allvarliga uppmårksamhet såsom en försmak af hvad det kan lyckas nationernas samsålta idoghet att tillvågabringa. Den 29 Oktober utvaldes af Californierne till deras stats födelsedag, såsom en hågtidsdag, hvilken skulle firas till åra får deras lands upptagande i dan amerikanska Unionen, och festen högidlignölts på söljande sått. Då dagen bröt fram öfver San Francisco, blef amerikan,ka flaggan, förökad med ännu en stjerna, hissad midt i staden under en förbundssalut af artilleri. Genljuden uppfångades af fartygen i hamnen, och hvarje lands flagga under solen fann den detsamma tillkommande plats. Sedan begynte processionen, hvilken, allt efter låsarens åsigter, kan jemföras antingen med tornerspelet i -Ivanhoer, eller den tablå, hvarmed en pantomim öppnas. Först kom öfvermarsken i hvitt och guld och sedan hans åtsölje i himmelsblätt och silfver. Derefter följde de beridne Californierna-, hvilka, såsom det hette, -skulle hafva varit talrikare, i fall de icke blifvit narrade på hästar. Efter dem kommo de -Californiske pionniererne-, som buro ett baner af hvitt atlas med guldfransar samt med en bild, sörestållande en nyligen landstigen pionnier, som slår af ett klippstycke med sin — —— —