Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 januari 1851, sida 2

tiska rättigheter är oberoende af trosbekännelsen. Då vi nu veta, att etatsrådet Spandets förslag till en lag om trosfribet, hvilket funnit så mycken motsågelse, ingalunda går ut på att beröfva någon antingen dop, konfirmation eller vigsel, utan endast går ut på, att ingen, för att vara dansk medborgare, skall hotas eller tvingas till någon af delarne, hvilket blott länder till skam och skada i alla hänseenden, så vilja vi bedja den ärade riksförsamlingen, att taga etatsrådet spandets förslag under moget öfvervägande och göra allt hvad den kan, för att den trosfrihet, som grundlagen medgifver alla Danmarks innebyggare, åfven så snart som möjligt på bästa sätt blir dem till del. vi kunna då också vara försäkrade om, att vår Herre, som icke kan lida lögn och skenhelighet, men älskar sanning och upprigtighet, och som nog sjelf skall gilva sanningen makt att öfvervinna all villfarelse, han skall också vålsigna Danmark för det, att vi låta vard sritt, hvad han sjelf bar gjort till en fri sak och hvad ingen menniska kan antingen förändra eller styra eller regera, och det år uppenbarligen tro och samvete. Köpenhamn den 11 Jan. 1851.Denna adress, som ursprungligen år undertecknad af 2 theologie kandidater, 2 theol. studiosi och 4 handtverksmåstare, år utlagd till undertecknande i en af hufvudstadens boklådor. Konungen har i dessa dagar sanktionerat följande tvenne vid riksdagen antagna lagar: 1) pensionslagen och lagen hvarefter embetsmån skola försåkra sina enkor rentor; 2) presslagen. Denna sistnåmnda år, då man icke fåster sig för mycket vid en och annan restriktion, i grund och botten en frisinnad lag, som bör öppna en ny bana för danska pressen. Man har på senare tiden förmårkt vissa symptomer, som vittna, att en reaktionär liga . ? finnes, som arbetar i mörkret och för fula anslag i skölden emot konstitutionen. I storm3 löpningen emot etatsrådet Spandets förslag utvecklade denna liga mycken beställsamhet. Allahanda sörsök göras att sprida missnöje med författningen, isynnerhet genom att kasta skugga på riksdagen och dess verksamhet. Att denna liga står i förbindelse med sjålafrånderne i utlandet, röjes bland annat deraf, att Neue pr. Ieit. allaredan d. 5 visste att grefve ReventlowCriminel utnåmnts till regerings-kommissarie i Holstein, ehuru utnåmningen först skedde den 7. Grefve R. anses tillhöra det reaktionåra partiet. Enligt finansutskottets utlåtande skulle, om utskottets propositioner varda antagna, statsinkomsterna utgöra 13,385,000 Rbd, och utgifterna 14,845,000 Rbd, då underbalansen blefve endast 1,460,000 Rbd. i stållet för 2,478,126 Rbd, hvarmed den år uppförd i sinanslagförslaget för 1851—52. Men då den förra summan (l, 460,000 Rbd), enligt hvad finansministern meddelat, år ungefår lika med det sannolika öfverskottet af slesvigska inkomsterna, vore jemvigten emellan utgifter och inkomster återstålld. Hålften af den föreslagna krigsskatten skall anvåndas till inlösning af de i November 1851 förfallna kreditsedlar till ett belopp af 1 mill. Rbd. Utskottet hoppas, att tidsomståndigheterna måtte så gestalta sig, att armen och flottan komme på fullståndig fredsfot och alltså vidare utomordentliga skattebördor undvikas. I Köpenhamn har samlats något öfver 12,000 Rbd till de husville i Fredriksstad. Regeringskommissarien i Slesvig, hr Tillisch, har den 6 och 7 aslagt ett besök i Hadersleben och derstådes på ett festligt satt med sång, flaggning och fackeltåg blifvit helsad af borgarne såsom danska nationalitetens beskyddare. Att döma af tonen hos de holsteinska korrespondenterne i Hamburgerbladen, synes ej något motstånd vara att förvånta från insurgentauktoriteternas sida emot kommissarierna. Den betånketid dessa lemnat ståthållarskapet, har detta begagnat att förelägga landsförsamlingen kommissariernas fordringar, hvilketskedde i ett hemligt måte den 9, hvarpå en komitå nedsattes för utlåtande. Detta våntade man skulle varda afgifvet i ett nytt hemligt måte aftonen påföljande dag. Nåsta post kan man alltså vånta underråttelse både om landsförsamlingens och ståthållarskapets beslut. I I I I I I 1:1.. 21 2.43 an gång ckall fårsvinna — Hår