Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 januari 1851, sida 2

en i Vonnedepartemenfet afgifven månadsapport: I Kommunen hiny arresterades 4 persoser, som låtit republikanska demonstrationer ; ; 2 Pp? komma sig till last. Dagen derpå församlade ig hela byns befolkning under upproriska krik utanför fredsdommarens hus och nödsade denne att srigilva de håktade. Den till yrefekten hårom afgilna berättelse beståmde lenne att afsånda en stark trupp gendarmer jemte en bataljon infanteri emot de upproriske. Gendarmerne intrångde i byn, men bataljonschefen ville icke inrycka derstådes och drog sig senare tillbaka emot Auxerre. lInvånarne klämtade med klockorna, och inom kort församlade sig från 20 nårbelågna byar med allahanda tillhyggen bevåpnade solkhoar. Efter 3 timmars försök att bemåktiga sig de skyldige, fann sig underprefekten, i saknad af militårens understöd, nödsakad att aftåga med osörråttadt ärende. Presekten såger, att han för tillfället måst uppgifva det misslyckade försöket och undvika en blodig konflikt, emedan den låtteligen kunnat leda till ett allmånt uppror. Allt sedan gendarmernes borttågande hade invånarne i Vigny oafbrutet hållit vakt och så snart en bevåpnad styrka nalkades låtit slå allarm. I hela departementet råder samma sinnesståmning. prefekten begår militårens förstårkning, men önskar åfven en omvexling af garnisonerne. Hr Conte har afrest i regeringens uppdrag till Dresden. Ungefår 100 medlemmar af nationalförsamlingen, moderata republikaner, deribland Carnot, Vidal, Pascal Duprat, Girardin, V. Hugo Åc. hafva haft en sammankomst och derå enhålfigt uttalat sig för demokratiens deltagande i kommunalvalen. Af de 250,000 fr., som hlifvit anslagna till de sköna konsternas understöd, har Horace yernet erhållit 80,000 fr. för ett porträtt af Louis Bonaparte till håst! Regeringen låter örlogsfartyg kryssa vid italienska kusterna till förhindrande af revolutionåra företag. Det har våckt mycken uppsigt, att i Monitören för den 7 dennes bland dem, som utnåmnts till riddare af hederslegionen finnas flera militårer, hvilkas utnåmning motiverats genom den tapperhet de den 24 Febr. 1848 hafva visat i kampen mot folket. TYSKLAND. Första kammaren i Preussen har följt den andra kammarens exempel och skjutit adrestill dagordningen. Beslutet fattades med 92 röster emot 35. I samma måte förekom en interpellation al hr Ammon, hvilken gick ut derpå, att ministeren skulle redogöra för tyska frågans stållning. Manteuslel lemnade interpellationen obesvarad, emedan den var hållen i för allmånna termer och dess besvarande under nuvarande förhållanden skulle vara mindre låmpligt. Under adressdebatten höll Manteuffel ett föredrag till försvar af regeringens politik i tyska frågan. Ministern gjorde uppenbart narr af Tysklands frihetsvånner. Preussen hade får unionens skull så mycket mindre kunnat inlåta sig i ett krig med Österrike, som sjelfva furstekollegium förklarat unionsförfattningen för outförbar. Förnustigt hade säledes krigeticke varit. Rådligt hade det ej heller varit. Ty Preussen stod ensamt i hela det öfriga Europa, och hade ingen annan bundsförvandt ån — demokratien, och det hade ju varit monarkiens undergång att alliera sig med denna. Rörelsen i Hessen menade Manteuffel vara en embetsmannarevolution, så mycket sarligare, som man kunde deltaga i en sådan i nattrock och toflor, medan barrikad-kåmpen åtminstone måste hafva mod att riskera lif och lemmar. Slutligen yttrade Manteuffel, att en våndpunkt un inträdt i preussiska politiken; man skall på ett afgörande sått bryta med revolutionen. Öfvergången till den enkla dagordningen i preussiska andra kammarens måte den 7 beslutades, såsom sedermera upptåckts, med 146 röster mot 142, och då man från det förra antalet afdrager 4 ministrar, så besinnes icke 2 1:5 arifoaf hafva varit sör hansen å throntalet åt sidan genom att gå ölver A — — —