Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 januari 1851, sida 3

t —2 Neon — oo oo EP s. sterling pr Qr. fritt ombord, kan det ej hit införa med förtjenst. Derjemte har man föreslagit i franska nationalförsamlingen, att rättigheten att importera utländsk säd för förmalning till mjöl för att re-exporteras, kan endast medgifvas så länge som spanmål icke har uppnått ett pris af 20 Francs pr hectoliter på alla ledande marknader, hvilket, om det skulle blifva en lag, skulle hindra handeln. Medan det är en stor tillfredsställelse för oss och måste äfven vara för flertalet af folket att finna priserna på en så låg ståndpunkt och så stadgade, kunna vi endast förutsäga en icke aflägsen stegring. Vid årets början voro utsigterna i allmänhet lofvande en god afkastning med afseende på grödan: dessa förhoppningar blefvo gäckade af etjenlig väderlek i Juni och Juli månader, isynnerhet vid blomningstiden och sednare under såsongen af röta, m. m.; den derigenom förorsakade skadan tyckes ej hafva blifvit öfveruppskattad, alldenstund, genom undersökning hos välunderrättade och ointresserade personer synes det att icke något landskap i England under innevarande säsong, i betraktande af såväl qvantit som qvalit, afkastat en medelmåttig skörd. I Marchländerna af Lincoln, Cambridge och HuntingdonShire är skörden isynnerhet otillräcklig och qvaliteten likaså underhaltig. En förändring till torr tjenlig väderlek i September, satte våra landtbrukare i stånd att inhösta en betydlig del af deras hvete i godt tillstånd och var detta afsynnerlig fördel för de norra distrikterna och Skottland, beredande åt denna del af riket den jemförelsevis bilsta afkastning, sannoliktvis en medelmåttig skörd. I Irland är hveteskörden mest otillräcklig, både i anseende till det mindre omfång land, som derstädes är i förbrukning för detta sädesslag, som äfven emedan afkastningen varit mindre gifvande än för flera år tillbaka, I anledning af bristande noggranna uppgister är det mycket svårt att komma till en utförlig beräkning af produktionen i medeltal af någon gröda här i landet; men att uppskatta hveteafkastningen för i år, till en femtedel under medelmåttan, skulle enligt vår åsigt, icke vara ett alltför ofördelaktigt närmande till rätta förhållandet. Ovissheten om potatisskörden har varit en källa till stort bekymmer de sista fem åren, och vi hafva i vissa delar af England haft en väsentdlig missvext, medan sjukdomen i Irland, fastän i vissa delar lindrigare än i andra, nästan allmänt åter infunnit sig. Bevis på dess tillvaro yppade sig tidigt af säsongen, men med den skiljaktighet, jemförd med föregående år, att sjukdomen till en stor del var inskränkt till stjelkens vissnande och icke så allmänt som fordom åtföljd af smitta i sjelfva rotfrukten. Vi uppskatta likväl icke den del deraf som användts till födoämne större än året förut; det är sannolikt att den bibehåller sig bättre, men enär den upphörde att vexa sedan stjelken blef angripen, är afkastningen betydligt minskad i vigt. Jemförande dessa detaljer af innevarande med det föregående årets skörd då rotfrukten (med undantag af potatis) grödan i allmänhet var ymnig, finna vi att Storbrittaniens sädesproduktion är några millioner Quarters mindre, hvilken brist måste syllas af en ökad import, som det synes, att spanmålsförråderna icke äro synnerligt stora och konsumtionen i landet icke är mindre än förut. Enligt ofsiciela uppgifter var importen af säd och mjöl på de 12 månaderna som slutade den 30 sistlidne September motsvarande omkring nio (9) millioner Q:rs, hvaraf nästan allt har gått till konsumtion och vi kunna icke uppskatta den sannolika importen på en instundande lika tidrymd, till mindre än 10 a 12 millioner Q:rs. Under sådana omständigheter hafva vi grundade anledningar till den förmodan att, då den sjuka potatisen är afyttrad, och tillförseln af franskt mjöl är hämmad, detta måste åstadkomma en stegring i priserna på spanmål, för att framkalla de förråder, af hvilka det är tydligt, landet kan blifva i behof. Damnzig den 24 December 1850. Spanmålsskörden inhöstades under det gynsammaste väder och lemnar ingenting öfrigt att önska med afseende på qvaliteten men hvad deremot qvantiteten betriiffar kan den knappast kallas medelmåttig; detta är isynnerhet händelsen med råg, hvarföre man också från alla håll erfar klagan öfver den ringa tillförseln. Holland, Rhenländerna, Sachsen och Schlesien, skola på våren blifva i behof af tillförsel från oss och hvarigenom meningen är birstädes, att, vi vid skeppsfartens början få högre priser än de äro för närvarande. IIveteafkastningen har utfallit något mera gifvande, men alldeles icke tillfredsställande. Med afscende på värsäden så har afkastningen varit olika. Hafre har utfallit under medelmåttan. Vi notera hvete: 125—131 skålp. i 220 å 280 B. m:k Råg 120—127 skälp. B. mark 135 ua 160. äÄrter B. mark 150 å 170. Korn 112 skålp. B. mark 116 å 123, 106 —108 skålp. dito B. mark 103 a 115. illafre 66 å 72 skålp. B. mark 102 å 130. Linfrö 116—119 skålp. B. mark 245 å 259. Rapps B. mark 335 a 352 allt per läst af 561 Scheffel eller 183 tunnor svenskt mål. Från vår hamn har iår exporterats cirka 37,000 läster hvete, 6 a 7000 dito råg, cirka 4,000 dito korn, cirka 3.000 dito ärter, cirka 200 dito hafre, 600 dito linfrö, något rapps och mjöl. Tillförseln af sill har varit större i år än fjolåret. I trävaror hafva vi haft en liflig handel för i år, isynnerhet med ektimmer på Spanien, så att våra behållningar äro mycket medtagna; emellertid kunna vi motse stor tillförsel från Polen under förestående säsong, isynnerhet som våra tråhandlare ännu hafva en mängd kontrakter ofullgjorde. Vi notera 12 24 fots ekbjelkar 10—10 å 18—18 tums tjocklek i B. mark 1. 1 sk., ekplankor 18 å 42 fots längd 2 tums 6 tums tjocklek, prima sort, B. mark I. 12 sk., 2:da sort dito B. mark 1. pr löpande kuvikfot. Eke-krum-timmer B. mark I, allt per kubikfot ng. mål, exklusive 2 a kommission. Godt rödt klöfverfrö kommer sannoliktvis på våren tt betalas med B. mark 24 28 pr 3 cr (110 skålp. ?reuss.) hvitt dito B. mark 90 5 Ör mi. (110 SkKalp. 2—— OS O— — —