Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 januari 1851, sida 2

Slutligen och i sammanhang med mitt förslag, att andelsdomstolarne eller Magistraterne i de större ståderna, skulle såsom evkutorer upptaga och behandla alla klara skuldfordringsmål de må vara grundade på obestridd eller accepterad råkning, revers, assignation eller vexel, hemståller jag om icke, ? 2 2 . Lå . på för att låtta öfversigten härutinnan både för affårsmån och domare, det vore låmpligt och i sin ordning, att hela lagstiftningen rörande dylika kreditpapper afhandlades i sammanhang och på ett stålle i lagen, såsom i flera de bästa utlåndska lagverk med fördel år iakttagit. Då vi uti vår allmånna civillag ega en speciel afdelning med rubriken: , HandelsBalk, hemtar jag deraf ett ytterligare stöd för denna framstållan. Om remiss af denna motion till det Höglosl. Lag-Utskottet och kommunikation af densamma med de Håga och resp. medstånden, anhålles vördsamt. dvalisicerad. De våljande hade åtminstone då en an visning gifven att invålja sådana personer, som specielt genom sin stållning och erfarenhet voro dertill mest qvalisicerade. Invåndningen saknar likvål icke sin vigt och den visar angelågenheten derutaf, att, jemte de många andra professionella specialskolorna, som nu med Statens anslag i Sverige äro för alla osriga yrken inrättade, äfven en högre Handelsskola eller Handelsakademi måtte hår komma till stånd. Handeln år hårutinnan alldeles vanlottad, ehuruvål måhånda uti intet annat Yrke så omfattande och djupa kunskaper behöfsvas uti hvad som har sammanhang med metiern. Besynnerliet borde det ock förefalla, eburu i följd af vårt Borgarestånds sammansåttning, det alldeles icke år besynnerligt når man betraktar ståndets personal, att tanken på en högre Handelsskolas inråttande derinom aldrig uppstått. Tvertom vet man med full visshet, att förslaget om en sådan inrättning varit innevarande, men ej mått några sympathier inom ståndet, utan snarare motsatsen. Borgareståndets pluralitet, som tagit bildning och förmöogenhet till sitt valspråk och kåmpat till sista ögonblicket för det förkastade representationsförslaget, tyckes, likasom vore den enda önskvärda förmögenheten den, som år i saknad af förmögenheter, så åfven anse den art af bildning vara den råtta, som till och med i det åmne som ligger ståndet nårmast, eller handeln, saknar alla solida och omfattande insigter. Att döma efter denna ståndets kallsinnighet, för att icke såga motvilja mot inråttandet af en högre Handelsskola, skulle man frestas alt tro, det, enligt ståndets begrepp, för att vara en kunskapsrik och skicklig handlande, ej tarfvas annat ån alt vara, hvad man kallar, en passabel contoirskarl, eller att förstå och hafva någon fårdighet uti det, som hörer till det rent mekaniska af yrket, såsom bokföring, förandet af korrespondans på ett par fråmmande språk, o. m. d. Ett af de vigtigaste föremålen för Ilandelsrätterne, och som kanske gör dem för handeln och industrien mest behöfliga, år utan tvifvel handlåggningen af industri-idkares och handlandes konkurser. Den skillnad emellan 4fallissementfalllitex och decomfiture, emellan Bankruptey och Insolvency, som främmande lånders lagstiftningar med sorgfållighet uppdragit, och den motionären önskat måtte hår införas, kan i sanning ej nog behjertas. Förrån denna skillnad göres gällande, måste alltid den Svenska konkurslagstiftningen och lagskipningen sortsara uti sitt nuvarande högst bedrösliga tillstånd. Förrän denna skillnad blifver stadgad år det absolut omöjligt att införa några sakriktiga och åndamålsenliga föreskrifter angående handelsbåckers förande, beskaffenhet och vitsord, angående allt hvad som hörer till konkursmassans utredning och förvaltning, och att, genom en riktig beståmning af tidpunkten hvarifrån början af konkurs skall råknas, förekomma skandalösa betäckningar samt vinglerier och bedrägerier utaf alla slag, samt att så dessa upptäckta och bestraffade. Lagutskottet skulle inlågga en stor förtjenst om det allmänna, och specielt af handeln och industrien, om man ifrån 1851 års riksdag finge datera utgångspunkten för en genomgripande reform af vår usla konkurslagstiftning, som ännu befinner sig i ett djupt barbari och i hvilken ej röjer sig minsta spår af tidehvarfvets framsteg, eller någon kånnedom af de stora och våsentliga förbåttringar, som i andra länder blifvit uti denna del af lagstiftningen införda. å tal vid de sednare riksdagarne och äfven vid den p