Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 januari 1851, sida 1

Konstberidare-samiljen. Åt hernh. Sev. Ingeman. (Forts. fr. N:o 10.) I Fransarne omkring ridån der, tyckas likvål hafva varit guldtråd förut, och mins du I gossen, som blåste såpbubblor? — Ser jag rått, så står ånnu hufvudet och halftannat ben qvar af honom på trasrona der midt emellan träden.Ja, du har rått— utropade grefve Fritz glad — 2der stod sörut på ridån en skön gosse, som blåste såpbubblor. Skulle det der Jerborta ännu vara lemningar af honom? Kan man på det såttet hafva låtit dem utarmas och icke gifvit akt på de olycklige?Han grep ovilkorligt med handen efter sin plånbok, som var full af bankosedlar, och gick hastigt ut. Då han kom tillbaka, var ban låttare både om hjertat och i fickan; ty han hade uttömt sin rikdom i handen på den gamla frun, som med en stor bahytt på hufvudet satt vid den mörka ingången och sålde biljetter. Nu satte