11IIOÖLII MM DÖM ff MI bpIG1 9910 udgel110 dare hafva vi påstått, att Aftonbladet genom förslagets förkastande lidit ett nederlag. Detta förnekas också, ehuru ju den sak dukat under, till hvars försvar hr Hjerta upptråd de. Derjemnte hafva vi med ogillande taat om herr Hjertas vacklande, hans brist på politisk karakter och oförmåga att i tid rdecidera sig. Dessa brister hos hr Hjerta förnekas nu åfven, ehuru hans: -ijag kan ej decidera mig blisvit ett ordspråk i hvars mans mun. Slutligen hafva vi sagt, att herr Hjerta var anförare för en af de tre grå sraktionerna, hvilket han lika litet vill vidkånnas, ehuru hela Sverige kånner det. Uti allt, hvad vi anmårkt mot hr Hjerta, hafva vi således haft rått; åtminstone har ånnu icke vederspelet blifvit bevisadt. Men kan låsaren gissa hvilka modesta anspråk hr Hjerta tror sig kunna mot oss uppstålla, för det vi öppet talat sanningen och varmt förfåktat vår öfvertygelse? Syärlisen. Hr H. begår helt blygsamt att vi skola göra honom lormjig i ursåkt för detcrimen lese majestatis, hv artill vi råkat göra oss skyldige härvidlag. Det år den enda öppråttelser. han sordrar. Vi skulle också mer ån gerna uppfylla hr Hjertas så billiga begåran, om vi icke ville hushålla med våra ursäkter, tills vi möjligen någongång kunde få ordtt. Vill icke hr Hjerta hafva godheten vånta till dess? Hr Hjertas uppskattning afvår utgilvares skriftstållaret talang lemna vi helt och hållet i sitt vårde; och vi tro att hr Hjerta sjelf inom sig icke år öfvertygad om råttvisan af denna sin uppskattning, emedan hr Hjerta, den store skriftstållaren, vid slerfalldiga tillfällen visat icke-skristetallarens artiklar den åran att ord för ord aftrycka dem i det utmårkta Aftonbladet. Att Handelstidningens utgifvare åfven anvånder andra personer till artiklars författande, eller m. a. o. har försett sig med en redaktion, innebår vål ingenting klandervårdt? Har icke hr Hjerta sjelf medarbetare i sin tidning? Eller skrifver hr Hjerta alldeles ensam sitt Aftonblad? Att medarbetarne i Handelstidningen åro okånda af hr Hjerta, år visserligen både olyckligt och nedslående för dem; men detta förhållande lår vål icke sårdeles inverka på de af dem författade artiklarnes vårde och bevisande kraft. Lika litet maktpåliggande torde det vara, om de såsom herr Hjerta såger, vore okända af den större publiken, hvilket likvål till en viss grad år osanning. Dessutom, hvem kånner medlemmarna i Aftonbladsredaktionen (vi tala hår naturligtvis icke om de båda mån, hvilka dels genom snille, dels genom oförtröttad patriotism vunnit folkets beundrann och kårlek)? Att br Hjerta anser -3 eller högst 4 skillings importtull å bomullsgarn vara alldeles tillråcklig, att hr Hjerta förklarat sig belåten med en tull af 7 skilling i st. f. 12 sk. å stearinljus, år ett rått vackert drag af oegennytta, som vi också redan förut i tidningen omnåmnt. Hr Hjerta förklarar sig belåten med en tillräcklig tull och år nog oegennyttig att ej vilja uppdrifva den öfver höfvan. Kanske skulle någon kunna tycka alt det båsta bevis på oegennytta hade varit, om hr Hjerta förklarat sig belåten med ingen tull i st. f. en tillråcklig; men en sådan fordran vore i hög grad obillig, enår ju hr Hjerta bör likasåvål som andra få tillgodonjuta något s. k. skydd. Likaså hafva vi samvetsgrannt antecknat hr Hjertas vackra motion angående lissmedelstullens nedsåttning. Hr Hjerta får i antagandet af denna motion se en bekråftelse på skriftens löfte, att dygden skall belåna sig sjelf; ty om hr Hjerta lyckas genomdrifva denna för det fattigare folket vålgörande motion, så blir också, i sammanhang med lifsmedlen, den för br Hjerta och andra ljusfabrikanter nödvåndiga artikeln: Talg belagd med lågre tull. Som sagdt år: vi hafva samvetsgrannt antecknat allt detta och skola veta att hålla hr Hjerta råkning hårför. Hr Hjertas yttrande i slutet af den långa artikeln, att han kanhånda i botten år mera radikal ån Handelstidningen, har naturligtvis mycket fågnat oss, och så långe denna radikalism bibehåller sig skall hr Hjerta icke finna trognare bundsförvandter ån oss; men vi böra icke förtiga, att, , på samma sått som hr Hjerta mton OHHAA81 A— hålla