Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 januari 1851, sida 1

naretröja, och i hvilken han, med sina hvita benklåder, icke var olik Pierrot. På den ene af hans ledsagare strålade en glimrande husaruniloarm fram genom dambetåckningen; han hade ett ungt, om mod vittnande krigareansigte, med små, ånnu icke fullt utvuxna mustacher och ett fint pipskågg i hakgropen. Det var hans kusin, löjtnant Stahl. Den tredje medlemmen af sållskapet var magister Helman. Han kom sist och med någon ovighet ur vagnen; han såg minst ut till att på allvar kunna inståmma i röfvarearian. I hans allvarsamma, regelbundna ansigte syntes ingen passion ånnu hafva lemnat spår efter sig.