Kongl. kungörelsen af d. 18 Juli 1850 ordnat förhållanderna på ett sätt, som tillfredsställde såväl skeppsredarne, som dem, hvilka producerade skeppsförnödennheter. Numera saknades fog till klagomål öfver bristande tillgång på segelduk, sedan man börjat att tillverka sådan duk af bomull och en ny fabrik för tillverkning af segelduk af linne blifvit anlagd vid Almedahl. Herr Lagergrens, angående förändring i vilkoren för anslaget till Stromsholms kanal och slussverk. Herr Halling erinrade att kanal-bolaget vid 1840 års riksdag fått alla sina, ganska stora anspråk på statens understöd bifallna, och kunde för sin del icke tillstyrka, att dessa fördelar nu ån ytterligare ökades. Herr Lagergren anmärkte, att hans motion icke afsåg några nya anslag af statens medel, utan endast en förändring i sättet för bokföringen af det råntebelopp å afsatta medel, som osversteg det för sådant ändamål först beråknade belopp af 50,000 rdr årligen, så att Rikets Stånder framdeles kunde komma i tillfälle att, om så erfordrades, anvånda ofverskottet till kanalens underhållande. Kanalens ombyggnad hade kostat 3 mera ån hvad förslaget upptog. På kanalen fördes 100-tusentals skeppund jern och malmeff-kter, och om man låt kanalen förfalla, skulle två stora bergslager stångas från afsåttningen al sina produkter. Hr Wedberg beklagade, att kanalbolagets byggnadsföretag och förvaltning icke varit rätt vål beråknade. Hr Sundin instämde med motionären. Herr Hörnsteins, angående inråtlande af afdelnings-banker eller silial-afdelningar af rikets ständers bank. Herr Berg ansåg förslaget, om bankens ställaning medsifver dess realiserande, skola föranleda fördelar både för banken och den allmänna rörelsen. Häruti instämde hrr Gustafsson, Hesselgren och Lundh. Herr Palander trodde, dels att bankens stållning icke medgåfve inrättande af de föreslagne landsorts-bankerna, dels ock att inga associationer skulle bilda sig för att på de af herr Hörnstein projekterade vilkor bedrifva bankrörelse med riksbankens sedlar. Hr Lindström understödde motionen, men fruktade för bankoutskottets obenågenhet. Hr Hörnstein försvarade sitt förslag, som han förmodade kunna verkstålles, derest bank-afdelningarne småningom inrättades, banko-vinsten dertill användes och fonderna vid hufvud-banken minskas, i samma mån som de ökas vid filial-bankerna. I stället för herr Petrå, som i sin hemort insjuknat, samt herrar Cassel och Rudling, som erhållit permission, hade ståndets elektorer valt till ledamöter uti stats-utskottet berr Berg, uti konstitutions-utskottet herr Sundin och uti lag-utskottet herr Ekenman. — Hos Bondeståndet förekom Stats-utskottets memorial N:o 9, hvaruti, med anledning af K. M:ts proposition, tillstyrktes anslag af 12,000 rdr för år 1851 åt Topografiska korpsen och bifölls, åfvensom samma utskotts memorial N:o 11, som tillstyrkte 30,000 rdr bko för berörde år till fortsåttande af fåstningsarbetet vid Carlsborg. Derefter upplåstes skriftliga anföranden af Bengt Gudmundson, Efraim Larsson från Elfsborgs lån, Johan Johansson från Örebro lån, Westermark från Westerbottens lån, m. sl., angående K. M:ts proposition om statsverkets tillstånd och behos. Talarne framställde anmärkningar mot det begärda anslaget åt H. K. H. Kronprinsen, anslaget till löneförhöjning åt hofråtterna, samt 4:de och 5:te hufvudtitlarne. Henrik Andersson från Örebro lån, Petter Claesson från Elfsborgs lån, Ola Månsson från Skåne, David Andersson från Halland, Matts Mattsson från Stora Kopparbergs lån yttrade sig muntligen i ämnet. Vi skola i ett följande nummer redogöra för den diskussion, som i anledning håraf uppstod.