Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 januari 1851, sida 2

Slöseri med statens medel, Man låser i Aftonbladet följande angående de vid innevarande riksdag våckta motioner: En omståndighet, som i afseende på de ejorda motionerna, icke kan undgå att såästa uppmårksamheten år den starka påkånning på kassan eller de ansökningar om anslag, som från alla håll tillströmma. Deribland har sedan ett par veckor omtalats, att en enskild motion på Riddarhuset skulle våckas om ett tillökadt anslag åt de kongliga prinsarna, som regeringen icke velat åska i propositionen om statsverkets tillstånd och behof, och man var nyfiken att se, hvem som skulle framtråda dermed. Det var mannen från det förslutna, konservatismens mest till höger stående kåmpe, motståndaren quand meme till de liberala reformerna, till det nya lagverket m. hr Rååfi Småland som blef den lycklige öfverlemnaren. Detta år en ny akt af de konservatives habilitet, att genom frikostighet med folkets penningarfastare sammanknyta förbindelsen med hofvet. Hr Rååf begårde att anslaget skulle förhöjas till en tunna guld banko ärligen åt de tre prinsarna och I10.000 rdr åt prinsessan, eller tillsammans 60,000 rdr, hvaraf 40,000 förhöjning. Går detta igenom tillika med det begårda anslaget till H. K. H. Kronprinsessan 18,000, och sammanlågges med de tillökningar som vid förra riksdagen beviljades för H. M. Enkedrottningen 20,000 rdr eller ifrån 60,000 till 80,000 och för H. K. H. Kronprinsen af 75,060 rdr eller till 100,000, så skulle tillökningen å första hufvudtiteln till det kongl. huset, på dessa två riksdagar blifva 153,000 rdr banko årligen. Hela summan åter skulle, utom anslaget till Konungen, blifva till de öfriga medlemmarna af kongl. huset: 100,000 till Kronprinsen, 18,000 till Kronprinsessan, 60,000 till de öfriga prinsarne och den Kongl. Prinsessan samt 80.000 till Enkedrottningen eller tillsammans 258,000 rdr b:ko. Detta utgör nåra 3:delar af statsanslaget till Konungen. Vi gifva fullkomlig rått åt det af Aftonbladet hårofvan uttalade ogillandet af slöseri med statens medel, hvilka till större delen åro hopskrapade genom den fattigare befolkningens svett och möda, ja, månge n gång utpantade med dess sista och oundzångligaste tillhörigheter. Mer ån besynnerligt förefaller det, i sanning, sårdeles hvad fjerde hufvudtiteln angår, att Statsutgifterna, oaktadt en snart fyrtio-årig fred, oupphörligt blifvit ökade. Denna fjorde hufvudtite I, hvilken år anslagen åt Landtförsrarsdepartementet, har småningom uppgått ända till öfver en tredjedel af Riksstatens alla dfriga hufvudtitlar tillsammanslagna, eller till en summa af omkring 7,362,500 rdr rgs årligen. Fortfar det på detta sått, så skall vål slutligen Land sörsvaret, snart sagdt, i egentlig mening -åta upp? det land, det borde försvara. Hr Stjernsvårds reformförslag torde alltså böra tagas i ett snart och allvarligt betraktande. Vi skola i sinom tid nårmare yttra oss om detta förslag. Hvad sårskildt vidkommer de nu begårda sörökningarna å första hufvudtiteln, hvilken år anslagen åt de Kongl. Hofoch Slotts-staterna, så torde det vara bekant, att denna titel, med