Londoner Fondbörsen. Forts. fr. N:o 285.) Ar 1762 dog Sampson Gideon, en judisk måklare, hvilken på börsen icke gållde mindre, ån hvad Thomas Guy på sin tid hade gjort, men som var vida mera slug och dristig, ån denne. I City hette han blott den store judemåklaren, och blef stamfar för den ansedda kristna familjen Eardley. Gideon var sir Robert Walpoles förtrogne, ett orakel bland finanskarlarne och inom de lysande cirklarne i City lika bekant som nu till dags bråderna Rothschild. Otaliga anekdoter om hans sarkastiska lynne hafva ånnu till våra dagar bibehållit sig. En af hans grundsatser var: esålj aldrig en lifrenta till gamla qvinnor; de vissna, men då icke-, och om en dylik supplikantinna någon gång utanför hans kammardörr låt förnimma en håftig asthmatisk hosta, Öppnade han dörren och ropade: -Hosta ni gerna madam; men någon handel oss emellan blir dock icke utaf.En gång hade Gideon åt den genom Swift förevigade bankiren Snow lånat 20,000 K. Straxt derefter reste pretendenten Karl Stuart inbördes krigets banr i Skottland. En panisk skråck bemåktigade sig börsen, och Snow, hvilken redan i andanom såg för sig uppsägningar af län, insolvens och bankrutt, anropade uti ett, i en mycket ömklig ton hållet bref Juden om att få sina penningar åter. Gideon gick till engelska banken och köpte derstådes 20 tusenpundsnoter, vecklade dem omkring en slaska, fylld med bjorthornsspiritus, och sånde sedan hela paketet till den klenmodiga långifvaren. — Största och båsta kuppen gjorde han dock når rebellerne tågade mot London, når konungen darrade, ministrarne voro rådlöse och ostockssåldes till hvad pris som helst. Lideon köpte allt, hvad köpas kunde, skickade hvarje guinee, han egde i sitt våld, i elden, tog upp lån till höger och venster och kom på detta sått i besittning af så mycket -stockssom hela den öfriga börsen tillsammanstagen. Nir pretendenten kort derefter drog sig tillbaka och statspapperen ånyo stego, skördade han frukterna af sin oförskräckthet. — Gideon låt uppfostra sina barn i den kristna religionen. Sig sjelf sade han vara för gammal att förändra trosbekännelse. I sitt yttre var han snuskig och vårdslös. Når han dog yttrade en af hans samtida: -Gideon, mera vård ån hela det förlofvade landet, har aflidit-.— Till hans afkomlingar på qvinnolinien hår hertigen af Devonshire. II. Omkring 30 är efter Gideons sränfålle svingade sig bröderne Abraham och Benjamin Goldsmid ur det djupaste dunkel upp till den första rangen på fondbörsen i London. Före år 1792 poro desse penningemarknadens magnater föga eller intet bekante. Erån nyssnåmnde tidpunkt åter gjorde de sig kånde som lyckliga konkurrenter i fråga om anskassande af statslån. Ditintills hade endast och allenast bankirerne befattat sig