Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 november 1850, sida 2

.. om du springer fort!... Låt höra nu hvad du skulle såga mig. Vill du göra mig en tjenst? Af allt mitt bjerta. Du ser detta kort. Det måste redan i afton komma till en viss person. Det var besynnerligt, sade den unga flickan, i det hon såg på det grafverade kortet. Zodiaktecken . .. stjernor.... Det hår begriper jag inte. Försök ej heller att begripa det, mitt barn. Men, ser du, detta kort år af sådan vigt, att jag icke kan anförtro det åt någon annan ån dig, som jag anser för mitt andra jag. Det gör du rått uti. Det år, som jag sade, nödvändigt, att det blir framlemnadt ogenhändigt, utan vittnen och före klockan tio i afton. Gif mig kortet... till hvilken skall jag lemna det? Till vicomte Arthur dOberon, i hotellet af samma namn, på rue Royale. Jag lofvar dig, att det skall blifva aflemnadt, sade Gilberta, med samma ton af allvar, som Raonlx nedlagt i sin begåran. Då år jag lugn, sade den unge mannen. Gilberta stod en stund försänkt i djupa tankar.