Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 november 1850, sida 1

De sociala förhållandena i Amerika och De Förenta Staternas Författare. (af Cucheval Clarigny.) (Forts. o. slut fr. N:o 261.) Hr Carey har rått uti, att unionen, i saknad af en armå att underhålla, år fritagen från den tyngsta och mest produktiva af alla statsutgifter; det år en sak af stor vigt för ett land, att icke årligen rent af onyttigtvis bortkasta ett kapital af millioner. Vi antaga med hr Carey till en viss grad de låga skatternas inflytande på det allmånna vålståndet, ånskönt vi tro, att man mycket öfverdrifver den skillnad som i detta hånseende ågt rum mellan Europa och Förenta Staterna; men detta år endast en partiel fråga, ty vissa stater åro långt hårdare beskattade ån något land i Europa. Pennsylvanien år t. ex. så beskattadt, att många köpmån bosatt sig i New-Jersey och åtnöja sig med att i Philadelphia hafva ett kontor, dit de dagligen begifva sig. Alabama, som tillvåxt med en tillochmed i Förenta Staterna exempellös hastighet, börjar att förlora sina innevånare, hvilka utvandra till Arkansas och Texas, för att undgå de alltför tryckande skatterna. Vi måste hafva en allmån och alltidverkande orsak. Till en början anmårka vi, att i Förenta Staterna icke finnes någon overksam klass, som endast år sysselsatt att förtåra sina inkomster. Med ganska få undantag sysselsåtta sig de rike oupphårligt antingen med handeln eller industrien. Alla nationens krafter bringas således i anvåndning. Men ett faktum, som år eget för de Förenta Staterna, och som man icke återfinner på något annat stålle, år arbetets fullkomliga oberoende. Hvarje menniska i Förenta Staterna kan hvilket ögonblick som helst i sitt lif, vålja mellan arbetet och den genom arbetet förvårfvade egendomen. De som icke finna sig vid de pekuniåra vilkoren för en sysselsåttning eller ett arbete, ega frihet att utvandra till vestern och finna der genast egendom på det vilkor, att de göra den fruktbar i sin anletes svett. Följden håraf år, att arbetslönerna i Förenta Staterna åro mycket högre ån annorstådes, utan att lifs