Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 november 1850, sida 2

handlas, och skall Redaktionen för öfrist söka att göa tidningen så omvexlande som möjligt. — Tidningen utkommer hvarje Lördag, kl. 9 f. m, och mottages prenumeration för återstående delen af året med 16 sk. bko å byrån, huset N:o 18 Baggensgatan, å kontoret N:o 3 Munkbrotorget samt å de flesta utdelningsstållen för andra tidningar. , Prenumeranter i landsorten få tidningen utan sårskild afgift sig tillsånd under korsomslag, då prenumerations-afgiften insåndes till Redaktionen direkte. Den som på en gång reqvirerar 7 exemplar insånder betalning blott för 6 med 2 rdr bko. På postkontoren i landsorten prenumereras med 24 sk. bko, postförvaltare-arfvodet inberäknadt. Lösa nummer kosta 2 sk. riksgålds. . Tidningen år grundad på aktier å 2 rdr bko och år tillfålle till aktieteckning ännu Öppet. Alla de som intressera sig för de arbetande klassernas, det egentligen så källade folkets, förbättrade samhållsstållning, grundad på dessa klassers framskridande uti upplysning och sedlighet, uppmana vi att understödja detta vårt företag, hvarmed ej afses någon ekonomisk vinning. — Upplysande artiklar mottagas med nöje. ; För att något nårmare beteckna Demokratens tendens vilja vi till slut meddela en liten artikel ur dess egna spalter för den 12 sistl. Oktober, så lydande: livad vilja demokraterna? Vilja de en våldsam omstörtnins af det nårvarande samhällsskicket? Vilja de neddraga de privilegierade från deras höjd, för att sjelfva intaga den lediga platsen? Vilja de rof, mord och plundring, som deras motståndare söka pådikta dem? — Intet af allt detta, skall säkerligen hvarje upplyst och fördomsfri man svara. Den sanna demokratiens anhängare hafva icke något sådant mål för Ögonen; de vilja strida för frihet och menniskorått, de stråfva att få de himmelsskriande orättvisor afskaffaffade, hvilka förr eller sednare hota att förstöra samhållet, de vilja att menniskan skall gålla såsom sådan och icke långre anses för en vara eller ett verktyg. Men allt detta, den sanna demokratiens mål, vilja de icke uppnå på våldets våg, de vålja den långsammare men säkrare — fridens och upplysningens. Den fredliga demokratien endast år den sanna. Om demokraterna icke kunna älska konungamakten, vilja de likvål aldrig stämpla mot densamma. De tro sig inse de olågenheter som åro förknippade med ett monarkiskt styrelsesått, men de veta ock att dessa icke kunna annat ån på den lagliga vågen afhjelpas. De äro öfvertygade om att den nårvarande statsformen skall åndra sig sjelf, så snart upplysningen hunnit blifva så allmån att folket, d. v. s. nationen i sin helhet, inser hvad det vill och följaktligen kan styra sig sjelf. Hvad demokraterna sålunda först och fråmst vilja verka för, år upplysningens spridande till alla samhällsklasser. Okunnighet och mörker åro despotismens båsta tjenare, mot dem förklara demokraterna krig. Frihetens vanner såtta bildningen fråmst och tro att folket deruti skall finna sin förnämsta bundsförvandt. Hatande yttre tvång kunna demokratiens anhängare ännu mindre fördraga det band som lägges på samvetena; de tro religicnsfriheten derföre nödvändig för en fri stat, såvida individens rått icke skall undertryckas. Anseende det vara alla medborgares pligt, att hvar och en eficr sin förmåga bidrager till statens förkofran, vilja de ock att alla skola ega rått att deltaga i stiftandet af de lagar som af alla skola efterlefvas. Demokratiens anhängare vilja derföre verka för allmänna val, öfvertygade om att genom dessa endast kan samhållet på fredlig våg förbättras. Allmån undervisning, religionsfrihet och allmän valrätt har derföre blifvit de fredliga demokraternas lösen. De tro att först genom dessa rättigheters erhållande skola öfriga förvättringar i staten kunna verkstållas, såsom den stående armåens successiva förminskande och derigenom de ofantliga summors inbesparing, som nu af den dyrlejda krigsmakten uppslukas. Hvar och en som på fredlig våg vill medverka för ofvanstående mål, år en sann demokrat och bör, i medvetandet om sina afsigters renhet, aldrig tveka att fritt uttala sin tanke. Den som vill gå en motsatt I våg, som vill våld och revolution, den år icke demokrat, han år demagog och kan aldrig hjelpa demokratien till seger. För sådane må demokratiens anhängare taga sig tlll vara, de äro för dess sak vida farligare motståndare ån den argaste konservativ och reaktionär. iii AK