Article Image
enligt underrättelser från Frankfurt, förbundsförsamlingen sånda trupper till Holstein. Preussen, menar man, skall icke våga att såtta sig håremot, enår ett dylikt motstånd skulle vara detsamma som en krigsförklaring emot alla de andra stormakterna. Att förbundet under alla omståndigheter skall sörja för ordnandet af holsteinska angelågenheterne, derom hyser man så mycket mindre tvifvel, som czaren i Warschau förklarat, att hufvudvilkoret för hans erkånnande af förbundet vore, att detta ordnade Holsteins angelågenheter. I Kiel vill man dock icke erkånna förbundsdagens kompetens. Man menar, att det icke skall vara någon fara att vågra den lydnad, så långe Preussen fortsåtter sin hittills följda politik. Men man kan likvål å andra sidan icke förneka, att Preussen nu mera icke år synnerligen att lita på. General Hahn har redan den 3 intråffat i Altona på hemvågen till Berlin, Hans mission kan anses som slutad. Daily News meddelar den not till Kielerregeringen, af hvilken Hahn var öfverbringare. Radowitz råder deri till en vapenhvila, då freden var ratificerad af förbundet, och då krigets vidare fortsåttande, äfven om slesvigholsteinarnes vapen vore lyckliga, likafullt icke skulle leda till något resultat. Stäthällarskapet har, sör att visa sitt försonliga sinnelag förklarat sig beredt att gå in på ett vapenstillestånd, men de vilkor, som det fordrade, och som nu halfofsicielt meddelas i -Hamb. Nach.voro så oförskåmda, att sjelfva Preussen icke ansåg sig kunna föreslå dem för Danmark. Man misstånker imellertid, att det just varit Radowitz, som på krokvågar gifvit ståthållarskapet det rådet att slå stort på. Både Österrike och Ryssland hafva afvisat Preussens förslag att nedsåtta en blandad kommission för asfgörandet af slesvigholsteinska angelågenheterna. Radowitz har resignerat. Den nårmaste orsaken till denna något oförväntade tilldragelse, synes vara förbundstruppernes inmarsch i Hessen. Så snart detta afgörande steg blef bekant i Berlin hölls samma dag (den 1 dennes) och åfven påföljande dag ministerråd. Uti det sistnåmnde, hvari konungen och prinsen af Preussen deltogo, fick fredspartiet öfverhanden, hvaraf följden blef, att Radowitz, som dref en motsatt, mera krigisk åsigt, begårde sitt endtledigande, hvilken begåran beviljades af konungen. Så beråtta tidningarne förloppet, men de egentliga driffjedrarne till detta evenemang tillhöra kabinetternes hemliga historia, hvilken framtiden får detegera. Kanhända Radowitz afgång var nådvåndig, för att komma ifrån unionen, som han omhuldat till en grad, att det skulle varit snöpligt, om han öppet lånat handen till dess störtande. Denna förmodan vinner i styrka derigenom, att tanken på unionen synes nu i hast vara aldeles uppgifven. Preussiska trupper hafva inryckt i Hessen och besatt Kassel den 2 dennes. Är detta en krigisk demonstration från Preussens sida? eller har detta steg skedt till följe af en hemlig dfverenskommelse emellan Preussen och Österrike att gemensamt ordna hessiska angelågenheterna? Är det en krigisk demonstration, så kan det icke hafva något synnerligt farligt att betyda. Förr hette det att Preussen alls icke skulle skulle tåla, att förbundstrupper inryckte i Hessen; nu heter det, att preussiska generalen har order att icke angripa förbundstrupperne, så långe de hålla sig inom provinsen Hanaus grånser. De preussiska halsossiciella tidningarne söka med ett ord att så godt sig göra läter moderera sina förra hotelser. Nåsta post torde upplysa nårmare om de preussiska truppers bestämmelse, hvilka inryckt i Hessen och hvilkas antal för öfrigt endast år 3—4000 man. Rechberg år förbundskommissarie i Hessen. Hanau år förklaradt i belägringstillstånd. Vapnen skulle utlemnas inom 12 timmar. Samma dag förbundstrupperne inryckte i Hanau, uppslogos tvenne proklamationer af kurfursten och sörbundskommissarien. Folket nedref dem genast. I sin proklamation uttalar kurfursten sin tillit till sitt trogna folk och fårsåkrar det, att de fråmmande trupperne endast inryckt i landet för att der återstålla det lagliga tillståndet. Radetzky berdttas ha blifvit kallad till Wien för att deltaga i ett krigsråd. Hårigenom ha krigsryktena fått en viss fart. zaren lemnade Warschau natten till den 30 Okt., för att vånda tillbaka till Petersburg. Mom LPM. —— MTM. os dd rn me — —

9 november 1850, sida 2

Thumbnail