Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 oktober 1850, sida 1

G33 —— Skap om, i hvilken anda den amerikanska lagstiftningen blifvit utförd, och hvilket inflytande den i sin ordning utöfvar på den nation, som år underkastad densamma. Man kånner med ett ord den ram, inom hvilken j en ofantlig nation rörer sig, och några af de lagar som styra detta folks offentliga lif; men detaljerne af det dagliga lifvet undgå Europeerne, hvilka svårligen kunna göra sig en klar och beståmd idee om Amerikas sociala förhållandeu. om de Förenta Staterne först i sednare tider — under de sista fyratio åren — blifvit ett föremål för studium hos masI san af det franska folket, hafva dock engelsmånnens blickar för längesedan varit såstade på andra sidan om Atlantiska hafvet, på detta folk, som år utgånget ur Englands sköte och som med hvarje dag blifver en fruktansvårdare rival till detta land. Det finnes icke en enda engelsman, i stånd att föra en penna, som icke, vid sin återkomst från de Förenta Staterna, anförtrott sina derstådes emottagna intryck åt papperet. Hvarje år utkomma nya beråttelser; och den europeiska nyfikenheten tröttnar aldrig att låsa dem, huru däliga de ån må vara; ett såkert bevis på, att den ånnu icke år tillfredsstålld. Denna mångd af böcker om Amerika, kan knappt öfverskyla den verkliga fattigdom som finnes deruti. I Frankrike och ånnu mer i Amerika, har det sistnåmnda landets sociala lif, för partimån och författare varit, hvad den gamla rhetoriken kallade ett locus communis, det vill såga en outtömlig grufva af häntydningar och resonnemanger örver alla möjliga ämnen. Många utmårkta mån hafva begifvit sig till Förenta Staterna, mindre för att göra sig reda för hvad de der skulle få se, ån för att söka argumenter för sitt partis ålsklingssatser. Når man från Amerika medförde fördelaktiga omdömen öfver allmånna och ofta återkommande val, den fria undervisningen och de sparsamma budgeterna, så kunde man vara såker på att blifva öfverröstad af lostalen uti -Edinburg Review eller Westminster Reriev.Tory-försattarne sökte deremot på andra sidan halvet stofl, för att dermed nedslå radikalismen; och Ovarterly Review, som med enthusiasm helsade det skarpa och omenskliga arbete, hvaruti M:rs Troloppe obarmhertigt gisslar amerikanska demokratiens löjligheter och tyranni, utropade i ett slags raseri: -Der hafva vi den långe våntade boken!De på förhand fattade politiska meningarne eller nationalfördomarne, åro icke de enda orsaker, som gjort att Förenta-staterna blifvit så olika bedömde. Det år alltid af stor vigt att veta, med hvilken del af den amerikanska staten hvarje resande varit i beröring, samt att så upplysning om, i hvilka omståndigheter han befunnit sig. År 1841 blef Sir Charles Lyell inbjuden att begifva sig till de Förenta-staterna, för att i det Lovelliska institutet i Boston hålla en serie föreläsningar öfver Geologien, en vetenskap, som år mycket omtyckt i Amerika. Den engelska geologen rönte den största framgång. Landets mest utmårkte mån uppsökte honom och öfveröste honom med artigheter. Då han återkom till sitt hemland utgaf han en för amerikanarne