Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 oktober 1850, sida 2

att nedbryta, som blott eger tillvaro på pap peret och som derföre blott kan lemna der! ett svagt beskydd. De sörebrå presidenten att han låter soldaterne ropa: Lefve Kejsarexa: Men de flesta af bevakningsutskottet hafu nyligen varit i Claremont eller Wiesbaden oo ropat: lefve konungen! På hvarje förebråels kan således presidenten svara: -Har ni ick gjort detsamma? Och mot sin vilja tord majoriteten måhånda bli nådsakad, att under) stödja Louis Bonaparte då han begår att s sitt presidentskap förlångdt, emedan den ska. ha svårt för att bli ense om en annan ma att såtta i hans stålle och framför allt eme dan ett nytt folkval lått kunde begrafva samti lige monarkisterne i en gemensam graf. Ef beslut måste fattas före 1852, det inse allt ty tillåter man det komma till denna yttersta termin för presidentens och församlingen myndighet, kunde det lått hånda, att hel folket, utan att bry sig om den nya vallage möttes mangrannt vid valurnan, och deru framginge ett namn, som ljöd som ett äsk dunder för de monarkiska partierna. Presstvi yrkar dagligen på en appell till folket, såson det enda medlet att låsa svårigheterna, men det år föga troligt, att majoriteten lyssnar till detta råd. I Medan Constitutionel, Patrie, Paus föra et. utmanande språk emot nationalförsamlingen har en annan bonapartistisk organ, Bulletin di Paris, upprepade försåkringar, att presidenteri icke vill våcka fråga om embetsförlängningen då landet derigenom skulle agiteras, utan har för afsigt att låta sakerna hafva sin jemna gång i överensståmmelse med konstitutionen Man har ingen annan förklaringsgrund fört denna motsägelse, ån Louis Bonapartes vankelmod. Constitutionels ilriga upptrådande för Louis Bonaparte har föranledt ett rykte, att huset: Orleans år för förlångningen af presidentskaa pet. Morn. Post förklarar imellertid en underråttelse, att Thiers och hertiginnan af Orleans skulle vara för prolongationen, för ogrundad 4 Det förljudes, att bevakningsutskottet ärnan af inrikesministern Baroche begära förklaring hvarföre Monitören aftryckt -Constitutionelsemot utskottet rigtade artikel. Ryktet om en tillåmnad allians emellan Frankrike, Spanien, Sardinien och Preussen står i sammanhang med Persignys resa tilll Berlin, hvarest han förljudes skola erbjuda Preussen Frankrikes stöd emot Österrike. Republikanerne arbeta för ögonblicket på. att åter få i gång de tidningar, som på senare tiden måst upphöra till följe af förföljel-serna emot den demokratiska pressen. TURKIET. : Handelsministern Ärtim Bey har flyktat tillla Beyrut, såsom det tros, för att derifrån begifva sig till Konstantinopel. Vicekonungen har sändt! Hassan-Pascha efter den flyktade ministern. Vicekonungen skildras som en musulmansk fanatiker, den der nedrifver hvad hans fader med så mycken måda uppfört och har afsatt alla kristna från de bestållningar, hvarmed de blifvit beklädda under den förre vicekonungen. Blott Artim-Bey visste en tid att bibehålla sig: på sin plats, men måste slutligen flykta ur landet, för att undgå att falla ett offer för de kabaler, som smiddes emot honom. På ön Samos råder mycken gåsning, emedan ståthållaren inkråfver tributen i förtid. Invänarne vilja blott erlägga tributen i form af en inkomstskatt och fordra att få Samos förklaradt för frihamn och alla tullar upphåfda. Ståthållaren begår instruktioner i Konstantinopel. I ( I I J AMERIKA. Det talas mycket beståmdt om ett nytt angrepp från Förenta Staterna på Cuba, hvarvid planen skall vara att först landstiga på Hayti i och störta kejsar Soulouque från thronen. Statssekreteraren Webster, som i och får denna 4 sak skall ha haft en vidlyftig brefvexling med h