Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 oktober 1850, sida 2

AÖ —— — ————0 — Kammartjenaren aslågsnade sig icke, som vanligt. utan tillade: — Har hr grefven hört den rysliga håndelsen i natt? Maurice spratt till. Hans hjerta bultade med sådan håftighet, att han knappt förmådde andas. Han sökte inlågga lugn och liknöjdhet i sin röst, då han sade: i — Hvilken håndelse? — Hr Durpert har blifvit mördad. — O, min Gud! — ropade den unge mannen, i det han sprang upp ur såtöljen, — hvad söger ni?... Hr Durperi mördad? RN I natt af en tjuf, som smygt sig in för att stjäla fruns diamanter. Maurice var blekare ån ett lik i sin svepning. . — Det år icke möjligt! ... mördad! ... O, min Gud!... — Behagar hr grefven kläda sig! — Genast ...ja ... hr Durpert ... och mördaren ... kånner man honom? — Man såger, att han blifvit arresterad. — Arresterad! — upprepade Maurice med svag röst. — Adrien . .. min rock, min hatt . fort! fort! ... Adrien skyndade ut.