Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 oktober 1850, sida 4

Subscription till en botanisk upptäcktsres: i Förenta Staterna. I 2 Svenska Nationen! Hundrade år hafva förflutit sedan vår utmärkte v tenskapsman professor Kalm 1747 och följande åre företog en botanisk upptäcktsresa i Nordamerika. 8 dan denna för svenska vetenskapsmännen så utmärkoch gynnsamma tid har mig veterligen ingen svens i naturhistoriskt eller naturgeografiskt hänseende b sökt denna verldsdel. visserligen hafva i nyare tid både amerikanarne sjelfva och i synnerhet engelsmån nen utskickat flitige och outtröttlige forskare i denn för oss så intressanta transatlantiska våxtverld; intrer sant icke blott för sormernas nyhet och mångfald, ute åfven derföre, att de flesta vexter från mellersta ot s nordligare delarna af Förenta Staterna uthärda vår klimat under fri himmel. Och det år för vetenskap mannen så väl som för hortikultören ingalunda. ob kant hurusom den ryktbara engelske botanisten Davi Douglas under åren 1832 —34 från Oregongebiete Rocky Mountains och östra Californien öfversåände, beråknadt sjelfva vextsamlingarna, frön till flera hund drade vexter från dessa trakter, hvilka praktvexter n mera hafva utbredt sig öfver hela den bildade verldelih Som jag i öfver 20 års tid hufvudsakligen egnat min studier åt den botaniska vetenskapen och under de: 45 sista åren med största flit åfven åt hortikulturen; Å1 har i följd af detta senare inträslat. att jag, så myek sig göra låtit, i de lefvande eller döda vextsamlinga som varit mig tillgänglige, med synnerligt intresse e nat mig åt studiet af Förenta Staternas flora. Då alltid varit min lisligaste önskan och mitt käraste hop att kunna på ett eller annat sått med min ringa föll måga gagna vetenskapen och mitt fådernesland, mel då jag för nårvarande innehar en plats i samhäll alldeles fremmande för mina studier, och på hvilke dessa åro ett till alla delar dödt kapital, som icke häÖ kan göras sruktbärande, så har jag för att ännu rått da mitt inre vetenskapliga lif, som i motsatt fall för. eller sednare måste borttyna, och för att söka meci verka till vetenskapernas förkofran, på mina vännem inrådan beslutat företaga en botanisk upptäcktsresa nordvestra trakterna af Förenta Staterna i Nordamer ka. Ässigten med denna resa, hvilken jag nästkon mande vår med första skeppslägenhet ämnade betri da, år således att synnerligast i högländerna och i G bergigare, mindre undersökta trakterna studera verte na och göra de vetenskapliga upptåckter, som af. mi kunna söras, insamla rika herbarier åt Europas veten skapsmän och förnämligast från och dylikt till a hvad jag påtråffar, som för botanisten eller blomsten vånnen kan vara nytt och kärkommet. Mina srå trycket utgifna botaniska arbeten torde vara en garan för min verksamhet och för min osparda möda inor vetenskapens och upptäckternas område. Men då ja j till företagande af en sådan resa saknar i pekuniän hänseende de medel, som dertill erfordras, så har ja visserligen sedan jag hunnit sätta resan i verkställig het ämnat söka reseunderstöd af staten, hvilket ja äfven tror mig hafva hopp om att framdeles erhålhåå Det år således de pekuniära behosven till öfverresa och det första vistandet i en fremmande verldsdel, sor jag fårnämligast skulle söka att fylla, och hårtill ha jag ingen annan tilllykt ån att vånda mig till den svenska nationen, hvars ädla mecenatsinne för allt stork artadt, för allt framåtskridande på ljusets och forsk ningens bana ånnu icke år utslocknadt. 3 Således vänder jag mig icke blott till blomster verldens och botaniska vetenskapens enskilta vän ner och gynnare, utan till alla dem, som ålska de svenska mannamodet, hvilket åfven i vår tid SA vara måktigt de största uppoffringar och den ådlas sjelförsakelse för bragder, värdige sönerne från Linn6s Thorilds och Axel Oxenstjernas land. Härföraren en sam vinner icke slaget, de djupa leder vinna. det å honom,, och verldsandens sträfvan år till segrar och frihet. Böra vi icke derföre en och hvar ,bringa vil ligt till hans haf af ljus vår ringa gnista, till han gudakrafter vår menniskokrast?, Jag går fördenskul att villigt offra dessa ringa menniskokraster åt kun skabens och forskningens åra, och stannar derföre största tacksamhet till dem, som hårtill med. störr eller mindre bidrag vilja uppmuntra en svensk veten! skapsmans verksamhet och kunskapsbegär. Dessa bil drag kunna benäget insändas till Redaktionerna af Af tonbladet och Friskytten, till Hr Statsrådet och Rida m. m. P. Genbers, hr Hofmarskalken m. m. Friherrt B. v. Beskow i Stockholm, till hr Prof. och Ridd. m m. Elias Fries i Uppsala, till Redaktionerna af GöÖthe borgs Handelsoch Sjöfarts-Tidning i Götheborg eller direkte till mig under nedanstående adress. I särskilh förbindelse stannar jag till de hrr tidningsredoktöre eller enskilta mina vänner, som benäget väcka upp: märksamheten härå, och kommer sullständig redovis ning för de bidrag, som möjligtvis inflyta, att offenti liggöras i någon af ofvananförda större tidningar. Lund och Billinge i Oktober 1850. F K N. Lilja. öU EEEC66Ä