krigsministern. Dupin presiderade och 25 medlemmar tillstådesvoro, deribland Lamoriciere och Odilon Barrot, hvilka begge mest satte åt ministern med sina frågor, Denne försvarade sig så godt han kunde. Han gaf ett obeståmdt löfte att förekomma oordningar vid de nåsta revyerna, men afslog att genom en dagorder förbjuda trupperna att ropa: lefve Kejsaren! lefve Napoleon o. s. v. Till något beslut kom icke utskottet, men ett nytt måte beramades till den 11. Dagen förut, den 10 skulle en stor revo ega rum, hvilken utskottet sjelft tånkte öfvervara får att med egna Ögon taga kånnedom om dessa tillstållningar. Enligt en telegrafdepesch har denna revy aflupit i stillhet, d. v. s. utan några konstitutionsvidriga rop. Ett spåndt förhållande har varit rådande mellan presidenten och Carlier, men nu skola de begge herrarne åter vara försonte med varandra. Carlier hade i presidentens tanka Or mycket hållit efter hans skötebarn Decempristerne och derigenom ådragit sig hans missag. Sällskapet Den 10 December omorganiserar Big. Många socialister skola hafva insmugit Big i detsamma. Den 3 December skall den nya vallagen ör första gången tillämpas, vid ett val till folkrepresentant i Nord-departementet. Dupont (de lEure) upptråder som kandidat. Pennkriget emellan Larochejaquelin och ulra-legitimisterne fortsättes håftigare ån nägonsin. Bladet UUnivers har försonat sig med erkebiskopen i Paris. Constitutionel har våckt mycket uppseende genom tvenne artiklar. I den första erkän;ehes, att majoriteten i Frankrike icke vill hafa ett presidentskap på 10 år eller ett kejardöme, och fordras endast, att nationalföramlingen, för så lång tid den anser nådigt, örlänger presidentens embetstid. I den ansra förordas — en oinskrånkt valrått och oillas den af nationalförsamlingen fulländade assalreformen. Nu år det en fråga om ConstiÄltionel skall, såsom hittills, betraktas som en rgan för Bonapartisterne, eller den skall anes uttrycka orleanisternes mening, till hvilka stnåmnde tidningen på sednare tider bårjat Uta något. Beepublique innehåller en af folkrepresentanten aurent (de TArdeche) undertecknad artikel, om har till rubrik: Den franska Monk och nligt hvilken det i Frankrike existerar en ammansvårjning till monarkiens återstållane. Changarnier utpekas temligen tydligt såbm den general, hvilken har lust att spela omma roll i Frankrike som den beryktade ifonk i engelska revolutionen. Dumouriers Tech Pichegrus öden anföras såsom varnande a cempel för den årelystne generalen. ÖSTERRIKE råkar sin marin. För ett par månader sean lopp krigsängaren Lucie af stapeln, och bygges en ny krigsångare af 360 håstars aft, hvilken skall döpas till Volta. FÖRENTA STATERNA. Billen om slafveriets upphåfvande i distrikt Columbia, hvilken kompletterar lagstiftngsatgårderna till slafförhällandenas regleg. har i senaten antagits med 33 emot 19 h i representanternes hus med 124 emot röster. representanternes hus hade gått igenom bill om spåstraffets afskaffande å flottan. Man har notiser från Californien af den 15 8. I San Sacramento har utbrutit en strid ellan de s. k. Sqvatters och grundegarne. Rrigsrätten har blifvit proklamerad. Ett rykatt staden blifvit påtånd och gått upp i Zor finner föga tilltro.