RR 2 — 22 Bokhandels anmälan. Jemförande framstållning af de offentliga omdömen, som blifvit uttalade öfver den tryck utgifna skriften: Napoleon IBbLOnaparte. skårskådad srän christligt religiös synpunkt af Amerikanaren W. E. Channing, öfversått. från Engelskan af And. Ol Hertzman. Om denna skrift yttras l I Aftonbladet: a) att den förtjenar läsas föf det egendomliga sätt, hvarpå det stora ämnet: der skärskådas, — att Channing vid sitt bedömande af Napoleon hvarken ledes af hat eller blind beundran., I Aftonposten: b) ,Så mycket redan blifvi skrifvet om Napoleon Bonaparte och på sä olika sät han blifvit bedömd. så skall dock säkerligen hvarje länare öfverraskas af de nya och träffande omdömen on honom, dem han här finner. Ty frän Christlig religiös synpunkt har Bonaparte, oss veterligen, al drig förut blifvit skärskådad, och svårligen skulle någon från Europas kontinent hafva förmått det met den skärpa och klarhet, som en son af Amerikas fri jord. Denna skrift, på samma gång hon är en kritik öfver Bonaparte, är tillika en dom öfver de principerd som hittills vanligen varit gällande i vär verldsdel ej endast i handhafvandet af den offentliga makten utan ock i alla enskilda förhållanden emellan befallande och lydande. Hon kan fördenskull icke vara anna än lärorik. Och synnerligast är hon detta med hensigt till den nu i vår verdsdel pågående frihetskampen Hon visar, på samma gång bon anvisar den enda grunden för all sann frihet, nemligen en rätt christlig odling, huru fjerran Europas folk ännu äro frå det mål, hvartill vi sträfva, samt huru föga båtande all frihet, som är inskrifven i konstitutionens bokstaf. ar, om hon ej förut är inskrifven i folkets tänkesätt. Hon öppnar härmed ett stort fält för betrakta ren, hvars odling hitintills . beklagligen blott alltför mycket blifvit försummad, nemligen den inre, religiös sedliga kulturens. Måtte hon leda rätt många till at behjerta, på hvilken ståndpunkt vi stå i detta hänse ende, och hvad som till denna kulturs upphjelpande å1 att göra. I Ostgötha Correspondenten: c), Nordamerika, der samhället gifvit tron lösa tyglar, der der religiösa systemfriheten blomstrar i sin högsta utveck ling, der icke ringaste tecken till så kallad statskyrks förefinnes; Nordamerika har gifvit folken, — i detts arbete om sjelfviskheten, egoismen och ärelystnaden, — en härlig, en odödlig teckning, och det i sann christlig mening, huru deras statsmän böra vara, och a! hvad anda de böra lifvas. Arbetet, skrifvet i frihetens stora intressen, är en fri Amerikanares present till det gamla Europa, kärkommen framförallt i närvarande stund, då folken mer än någonsin syfta med att stilla sitt horoscop för framtiden., I Norrköpings Tidningar: d) ,Wi anse denna bok i stånd att uträtta mer för spridandet al ett sannt begrepp om friheten — af sedlighet i politiken och ett förnuftsenligt ljus i det virrvarr af politiska ideer, som bringat vår tid till en så fruktansvärd jäs ning, än alla de konservativa läror och liberala filoso femer, som dukats upp för att reda och ordna. Wil skulle vilja se denna: bok införd i skolorna, för att i de ungas hjertan inplanta de enda sanna och rätta begreppen om menniskovärde. och hvad. som gör menniskan förtjent af den dygdiges vördnad. Samhåällena skulle: vara lyckliga och styrelserna öfver dem tryggag om Channings idtser och läror finge inträde och gjordet lefvande i hvarje medborgares hjerta. Tyranniet och förtrycket ofvanifrän, lika så väl som sjelfsvåldet och uppresningslystnaden nedifrån, skulle försvinna; om åt nationerna bereddes en politisk bildning i öfverensstäm-) melse med Channings maximer och grundsatser. Vär öfvertygelse är, att förrän de äsigter och idser channing uttalar, blifvit allmänt antagna, erkända och HN djupet af samhällsmedlemmarnas hjertan inplantade sä-— som ett politiskt eredo, skola aldrig dessa försärliga ryckningar, som skakat vår verldsdel, lägga siS för annat, än för att åter förnyas. Se der lugn för folken? och lugn för furstarne, men också endast der. vi hafva yttrat oss varmt i värt förord, men sällan har någon skrift deraf bättre gjort sig förtjent. . å Huru Channing i-En g Fan d blifvit bedömd, stär att läsa i Westminster Review af år 1830, der det bland annat yttras: ,Vi betrakta Channing som en incarnation af Öhristendomens intellectuella anda. Han är reformationsprincipens nyaste uppenbarelso. Han kommer att fullkomna reformationens vork. Amerika har rätt att vara stolt öfver sin Channing, och det skulle lända Englands omdöme och odling till blygd, om han skulle affärdas med ett tillgjordt förakt, eller endast omförmälas i de meningslösa allmänna termer, söm visa, att man icke gjort sig tillräckligt besvär att förstå honom, eller icke eger nog redlighet och upprigtighet att värdera honom efter förtjenst. a) N:o 271 för d. 19 Nov. 1849. b) 213 , 12 Sept. je) s 86 21 Apr. fd) 72 S Sept. . (8083)