serverat sig emot de ifrågavarande tvångsätgårderna. Man låser i Stockholms Morgonblad: Från herregodset Ljung i Östergöthland, tillhörigt grefve August Gyldenstolpe och dess fru grefvinna Louise von Fersen omtalas tilldragelser, hvilka förtjena uppmårksamhet. Godsets underhafvande skola nemligen, enligt beråttelse, satt sig upp mot förvaltaren, löjtnant Weidenhjelm, som i slere dagar mäst förblisva gömd, af den anledning att man hotat mörda honom, når eller hvar han antråfsades. Anföraren för den förvillade folkhopen lärer sammantråffat med löjtnant W., mot hvilken man tillåtit sig åtskilliga hotelser, utan att likvål derigenom vinna det åsyftade målet. Hela detta upptråde lårer för nårvarande blifvit anhångiggjordt vid håradsråtten, som vid extra ting förråttar ransakning i målet. Att fålla några omdömen öfver detta sörhållande år naturligtvis alldeles får tidigt. Dock torde man, med kånnedom om svenska allmogens tånkesått och sinnelag kunna utan fara för dfverdrift, våga hysa den förmodan, att desse talrike underhafvande icke helt och hållet utan skål tagit ett för dem så farligt steg och möjligen skall undersökningen vid domstol lågga i dagen sanningen af den gamla versen: Kung Rodriks grymhet gjort Gref Guilio till rebell.